Ett möte med scientologikyrkan
Vad vi framförallt tar med oss ifrån detta är det möte som förmodligen aldrig skulle kommit till om det inte varit för den här kursen. Jag tror att det är i det verkliga mötet med religionerna som skapar den bästa förståelsen och toleransen, och genom vårt fördjupningsarbete fick vi en jättebra möjlighet att komma i kontakt med människor som vi förmodligen inte hade träffat annars. För att förstå att äpplet har ett kärnhus måste man se till såväl yta som till djup, och genom att betrakta saker från olika perspektiv skapas det också en förståelse och en empati. Det tycker jag är viktigt att bära med sig här i livet.
December är på ingång
Vinden susar i advent och vårt första ljus blir tänt... Första advent idag och julen har sparkats igång! Samtidigt med detta går helgen mot sitt slut och jag har vart alldeles för dålig på det där med bloggandet. Ibland känner man liksom inte riktigt för att skriva här, och man undrar vad det egentligen har för mening, men nu kör vi väl ett tag igen.
I fredagskväll var jag och Björn och kollade Stieg Larssons trea Luftslottet som sprängdes, och det var verkligen en rättvis och suverän version omsatt till bioduken. Får inte Noomi Rapace en massa guldbaggar för filmerna vet jag inte hur den svenska filmindustrin fungerar, så jag utgår redan nu från att hon kommer stå för storslam. S.U.V.E.R.Ä.N.T
Helgen gick vidare och det var dags för lördag och årets Tomtefest på djurparken. Efter att ha pyntat bygget med alltifrån grangirlanger till ljusstakar uppsatta på mostrågshögar slog portarna upp och ruschen anlände. Vi sålde korv och bröd som aldrig förr, vi nynnade på julsånger så det stod härliga till, våra tomteluvor yrde i vinddraget från fönstret och sen blev det risgrynsgröt och höga skratt. När det väl var dags att logga ut och promenera ner mot parkeringen var det tre smått skräckslagna djurparksarbetare som trevade fram i beckmörkret, och efter att ha övervägt att bära med en ljusbringade marschall (vilket snabbt uteslöts då fatala skogsbränder kunde blivit resultatet) hittade vi långt om länge ner till ljuset och begav oss hemåt.
Söndagen idag ska innehålla lite fördjupningspluggande och ett besök i Harlösa. Först och främst blir det däremot en adventspromenix i vintersolen in mot stan - härligare väder får man leta efter, och jag gillar't!
Fast i gamla hjulspår
Effektiva tisdan
Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Alldeles nyss lyckades jag, till min djupaste sorg och fasa, att radera ett milslångt blogginlägg om min högst effektiva tisdag, och efter att ha torkat tårarna var det väl lika bra att ge sig in i matchen en gång till. Skam den som ger sig - här får ni hänga med!
Idag hade vi föreläsning med tema mångkulturalitet och det existentiella perspektivet, och det var inte utan att man mindes tillbaka till Stig-Lennarts genialiska filosofilektioner på gymnasiet. Ingen av oss kan väl glömma de alldeles fantastiska lektionstillfällena då vi hoppade från bord och vågade språnget ut i livet, och det var verkligen mitt absoluta favoritämne under tiden på Berga. Idag drogs det paralleller till såväl Kierkegaard som Sartres - och ja, jag längtade tillbaka där ett tag!
Efter föreläsningen mötte jag upp fina Cecilia för en kopp kaffe och en pratstund. Det blev en mycket trevlig timma med gott om skratt och snack, och sen var det tåget hem mot Lund igen. Sedan det att jag kom hem har jag ägnat eftermiddagen åt matte, och även om det känns ganska klurigt nu i början tror jag nog det ska gå vägen. Jag gillar verkligen att man själv har möjlighet att lägga upp det hur man vill och disponera tiden i sin egen takt, och efter att ha cyklat ut på en stunds handledning (med drop in!) känns det riktigt bra att va igång med talen.
Här och nu: matkoma efter min nyligen avslutade och hemmalagade kycklinggryta, nästa steg blir New Moon. Boken alltså, inte filmen.
Tjugotredje i elfte
Tidigare idag började också mattekursen jag ska läsa nu på flexibel distans. Det är matte c som står som huvudnummer, och det kommer med allra största sannolikhet att bli ordentligt kämpigt till en början eftersom det var över två år sen jag slog upp en mattebok senast. Jag lever dock efter den gamla beprövade tesen "skam den som ger sig", och när man väl kommer in i det hela ska det väl inte vara några större problem. Är det bara detta som står emellan mig och den utbildning jag vill gå så ska här jävlar i det räknas.
Om ungefär en tjugo minuter är det dags för en tripp till Ullared. För närvarande är det det absolut bästa programmet jag kan tänka mig, och eftersom jag inte har mått helt hundra under kvällen (emellanåt har jag känt mig alldeles orkeslös och varit nära på att bara ramla ihopa i en hög) så ska det bli skönt med en timmes äkta kvalitetstv och måndagsmys. Vem mår inte bättre utav det, liksom?
När religionen kan bli farlig
Det är svårt att vara objektiv då man har litteratur i form av Manipulering pågår, men vi ska göra vad vi kan för att inte blanda in personliga åsikter. Fast vid närmare eftertanke kanske det inte skadar med lite egna erfarenheter och historier - i fråga om mission så har jag ju redan fått min beskärda del då jag råkade utför Jesussystrarna i Düsseldorf som ville rekrytera mig till det återuppståndna riket. Att jag sedan fick skumma mejl signerat Överste Spjut (!) spädde bara på min oro ytterligare. Tur var ju att jag inte nappade.
Sunday, bloody sunday
Den etiopiska aftonen hos Loella igårkväll var en mycket trevlig tillställning. Det bjöds på en kulinarisk smakupplevelse, det spelades afrikanska rytmer och det gavs en inblick i etiopiska traditioner. Det var en härlig blandning av olika nationaliteter, och det blev en hel del snack och skratt om språkförbistringar och kulturkrockar. Summa summarum en riktigt skön kväll, och efter att jag och Thandiwe inte alls hade lyckats fastna bland kamerans blixtar genomfördes det en imponerande och panikartad språngmarsch mot bussens hållplats.
Idag har det varit en lugn och sansad söndag. Jag och Björn har tillbringat dagen med att slötitta på tv, gått en runda i duggregnet och tagit en kaffe på Ariman. I detta nu är jag hemma om och vänder, och detta gör jag till tonerna från jullåtar ur Spotify-arkivet. Det känns liksom att advent och hela kittet är på ingång, och jag blir alldeles förbytt med alltifrån tindrande ögon till en härlig känsla inom mig. Egentligen skulle jag redan nu vilja hänga upp min nyinköpta julstjärna i fönstret, men det får vänta snällt till nästa söndag. Till dess så håller jag till godo med Essential christmas och Country Christmas Super hits - det gäller trots allt att hålla det till en lagom dos.
Från Sturup och till Afrika
Kvällen fortsatte med konsert med Lars Winnerbäck, och när jag och Madde hade befunnit oss i vårt musikaliska lyckorus och spelningen gick mot sitt slut mötte vi upp Björn för vidare utgång. Trots att kvällen tog en hel del oväntade vändningar blev det i slutändan en mycket rolig (och högst oförglömlig!) kväll på KB, och framåt småtimmarna somnade jag och Björn illa kvickt då vi la huvudena på kudden.
I detta nu håller jag på att göra mig ordning inför kvällens stundande tillställning. Det vankas etiopisk afton hemma hos Loella i Malmö, och jag håller just nu på att vända ut och in på garderoben på jakt efter något afroinspirerat. Hittills har det bara genererat i ett träarmband och något som är slående likt ett par skandinaviska brallor - men bara fantasin sätter som bekant sina gränser. Fortsättning pågår.
Dagens restips
Dagen i tre stycken
Så var onsdagen här och vi är mitt i veckan. Skolan idag innebar föreläsning om islam, och förutom detta breda tema fick jag också lära mig en hel del skojiga ord på gotländska. Fantastiskt egentligen hur språket kan skilja sig.
Efter skolan bar det av till Lund för att möta upp min kusin Sara över en fika. Egentligen vet jag inte riktigt om vi är kusiner, men ska jag hålla på att bena ut hur vi egentligen är besläktade kommer det att bli en allt för lång och tråkig utläggning. Jag nöjer mig med att vi är kusiner, och vi hade en himla trevlig stund med mycket prat och mycket skratt. Verkligen en urhärlig tjej!
Eftermiddagen idag har sedan inneburit en tripp till Burlöv Center. Efter mycket om och men fyndade jag en genomhärlig tröja och drabbades av en smärre beslutsångest över två andra potentiella klädesplagg. Fram tills imorgon får dessa dock hänga kvar i butiken och invänta ett beslut - kanske blir det den ena, kanske blir det den andra, kanske blir det båda, kanske blir det inget alls. Jag låter det va' osagt här så länge.
Kanot med idiot
Ni missade väl inte Ullared igårkväll? Personligen satt jag självklart bänkad tillsammans med en kopp te och njöt, och det var många (och höga) skratt som kom över mina läppar under timmen.
Det är antagligen ingen av den svenska befolkningen som kunnat undgå Gekås-hjältarna Rose-Marie och Kjell. I gårdagens avsnitt var Kjell och döttrarna ute och paddlade kanot - och det var förmodligen det roligaste jag har sett. Någonsin. Mitt emellan skrattsalvorna lyckades jag också samla mig tillräckligt för att se den parallell som det liksom inte gick att blunda för. Själva incidenten var som plockad från min barndoms somrar i småländska Timmernabben, då familjen Bromèe skulle inviga sin nyinköpta kanot. Vi hann knappt få på oss flytvästarna förrän vi hade fastnat i ett fiskenät. Och paniken utbröt.
Naturligtvis var det inte bara jag som såg den kopplingen igårkväll. I takt med programmets signaturslinga plingade det plötsligt till i min mobil och ett sms från min mamma trillade in.
Pappa ska beställa plats till husvagnen sidan om Kjell till sommaren, i tre veckor - ska du med?
Ja, vad ska man säga? Sverige är ju ändån himla fantastiskt.
Idéer från ett ljushuvud
Det hela slutade med att jag, i ren panik, grep tag i min portabla cykelbelysning och inrättade en provisorisk lampa i den lilla köksvrån. Jag skrattade nöjt, saltade potatisen efter behag och vände köttbullar i den belysta stekpannan. Naturligtvis förstår jag att detta inte är hållbart, och imorgon är jag den förste som går och köper glödlampor. Även fast cykelbelysningens diodfunktioner mycket väl skulle tillåta mig att välja till en blinkande ljuskägla, dessutom...
Det gäller att vara uppfinningsrik!
Ser ni cykellampan, strategiskt placerad på taket på kaffekokaren?
(ser ni lampskärmen, inte fullt lika strategiskt placerad bakom kaffekokaren?)
Matlagning i skenet av en Synnerligen Praktisk Cykellampa - 5 av 5 toasts!
Måndag
Tänk att en måndag kan vara fylld av så många skilda grejer.
Jesus christ superstar
En bokslukerskas bekännelser
Tidigare har jag bara fnyst åt tanken, kastat nedklankande kommentarer och vart allmänt anti. Nu sitter jag och lusläser varenda sida, låter mig svepas med i litteraturmagin och njuter för fulla muggar. Och allt det där för Twilight-fenomenet. Vem hade kunnat ana det, liksom?
Första veckan kirrad
Så vad har jag då lärt mig under den första avklarade veckan i religionens fotspår?
Under veckan i Malmö har vi...
- varit med om en dramatisk brandövning där överlevnadsinstinkten hade ersatts med ren och skär bekvämlighet - här brydde man sig inte bara om att sätta in stolarna efter sig, här tog man även god tid på sig att samla ihopa alla sina tillhörigheter innan lokalerna utrymdes!
- äntrat en lektionssal som vi alla trodde var en blandning mellan en teatersal och en gospelkörsbyggnad (kändes det lite lärarstämpel, någon?!)
- ägnat oss åt bibelstudier och fått en väldigt hipp uppdatering av skapelseberättelsen genom mindmaps och seriestrippar
Herre gud, alltså.
Att vaccineras eller inte vaccineras...
Jag kan inte annat än älska den debatt som jag väckt på Facebook. Gårdagens statusuppdatering har genererat i både ris och ros, tummar upp och tummar ner - och en hel del action.
Uppståndelsens tema var något så alldagligt och aktuellt som vår kära svininfluensa och huruvida man ska vaccineras eller ej, och man kan milt sagt uttrycka att det delat upp folk i skilda läger. Min kära vän Emmi ställde mig mot väggen och bad om att få veta varför jag valt att vaccinera mig, och svaret som jag lämnade har resulterat i idel höga hurrarrop.
Jag funderar starkt på att starta en egen fanclub.
Nålens öga
Dessutom har jag hunnit med att vaccinera mig mot svininfluensan. Tillsammans med min vidskepliga och smått hypokondriska syster begav jag mig av till vårdcentralen för att sluta upp i kösystemet, och vid den provisoriskt uppställda vaccinationsstationen slog vi oss ner och inväntade injektionen. För att slippa vänta timmavis såg vi till att vara där i god tid före utsatt klockslag, och när det väl var dags för sticket var jag så nervös att jag nästan hyperventilerade. Som bekant är jag ju ruggigt rädd för allt vad sprutor heter, men innan jag ens hunnit blinka hade jag blivit injicerad. Än så länge har jag varken börjat gå baklänges, hallucinera eller känna av några större åkommor, så förhoppningsvis ska det sluta vid en sårskorpa på armen.
Nästa punkt på dagordningen stavas Bonde söker fru och ska avnjutas i soffan. Alldeles nyss var jag effektiv nog att dra igenom lite religionshistoria inför föreläsningen imorgon bitti, så här sparas det minsann inte mycket på krutet. Kanske är det också bäst att fixa lite NK Hälsote i rent förebyggande syfte så man sparar sig från vaccinationens bieffekter. Annars vet man aldrig hur man kommer reagera.
Skol(om)start
Rent spontant så känns det som om kursen kommer att bli riktigt bra. En av våra föreläsare inledde starkt genom att dra paralleller till Oasis (!), och redan då kände jag att det var riktigt lovande. Känns som ett himla bra och intressant kursupplägg med alltifrån spännande punkter till studiebesök och intervjuer - och kanske till och med ett rollspel! - och på torsdag kickar vi igång på allvar. Kanske blir jag rent av spirituell på kuppen också...
Hört på biblioteket
- Bromée, då ska vi se... Jag tycker jag känner igen namnet? Är det författaren?
- Njaa, inte som det ser ut i nuläget, men man vet väl aldrig vem som intar framtidens scener...
- Så sant, ett sånt namn glömmer man inte!
Helgen i revy
Helgen som gick var en mycket mysig sådan. I lördags var vi hembjudna till Björns föräldrar på en urtrevlig skaldjursafton, och det blev alltifrån bevittnande av Monas framgångar i Lyckohjulet till klockor som stannade och tiden som stod still. Efter att vi långt om länge lyckats få tag i en taxi begav vi oss åter hemåt efter en riktigt härlig kväll.
Söndagen följdes sedan upp genom fars dag-middag i Vollsjö, och det blev en mycket mysig kväll med smörgåstårta och samkväm. Självklart satt vi också bänkade framför tvn då det var dags för finalprogrammet utav Ensam mamma söker, och glädjen visste inga gränser då Ulrika fick sin Fotbolls-Lasse. Riktigt, riktigt fint!
Helgen avslutades med att vi vände hemåt mot Harlösa, och det är också där som jag spenderat tiden fram tills nu. Nu är jag nämligen tillbaka i Lund och ska alldeles strax bege mig bort mot Väster för att hämta kurslitteratur för morgondagen. Då går liksom startskottet för kursen Religioner i världen, och det ska bli så skönt att ha något konkret att göra. Min hjärna börjar känna av en viss kunskapsabstinens, så det ska bli härligt att bli intellektuellt stimulerad i större utsträckning än vad man blir av realityserier som Ullared och Bonde söker fru. Även om det har en jäkla charm ändån.
Nu är det fredagsmys
Fredag är ju veckans bästa dag.
Älskling det är livet som leker, det leker med oss nu
Fredag igen och helgen är på ingång. Har alldeles nyss vart nere på stan för en tur på biblioteket och min jakt på kurslitteratur. Religionskursen jag ska läsa börjar ju på tisdag nästa vecka, så det gäller ju att ladda upp med alltifrån livsåskådningsteman till texter om det dära mångreligiösa Sverige.
Idag släpptes dessutom kents nya platta Röd - vilket har varit ett efterlängtat skivsläpp för den kentfantast jag är! - och nu när jag kom hem låg där en glädjande kartong från cdon.com. Naturligtvis har jag snabbt som attan sprungit upp för trappuppgången och kastat mig in genom min dörr till lägenheten, och i detta nu dånar skivan högt från mina högtalare. Det låter riktigt jäkla lovande, och jag ser verkligen fram emot den kommande turnén där vi ser dom i Malmö Arena den 14 mars. Älskling det är livet...
Prat i kvadrat
Ända sedan jag köpte det (och ja, det var på Ullared!) i förra veckan så har jag och Björn haft ett rafflande maraton där våra kunskaper har satts på prov. Numera så leder jag med 4-1, och det verkar som min pojkvän börjar visa lite avundsjuka vibbar. Trots det gör han det bästa av situationen och kommer upp med egna resmål i form av Korsien (?) som enligt honom är resmålet för Marco Polos hemvist. Jag tillåter mig själv att vara något skeptisk.
Qube får dessutom ett extra plus för sin design av spelet - en kvadratisk liten kub i svartaste svart och som liksom blir en del av inredningen här i mina tjugofem kvadrat. Bara en sån sak.
Reseabstinens
Lillördag
Nästa punkt på agendan blir till att dra ner till Högevall och simma ett par längder. Det är så jäkla kallt och blåsigt ute att jag lär få vira ett par tre halsdukar om mig innan jag överhuvudtaget kommer ta ett stapplande steg ut ur lägenheten, men det är väl så det är när vi är inne i november. Tiden går så fort just nu. Förhoppningsvis ska jag sen ha lyckats få tag på Emelie för att möta upp henne i stan för att diskutera en hel del välbehövliga livsuppdateringar. Det har verkligen hänt en hel del grejer sen vi sågs sedan i mars.
Kalle jävla Blomkvist
Idag satte jag punkt för en gyllene era genom att läsa ut den sista boken i Stieg Larsson-trilogin. Sanningen att säga kan de vara de tre absolut bästa böckerna jag någonsin har läst - åtminstone så är det tre utav de allra bästa - och det känns faktiskt lite vemodigt att resan nu är över. Jag har en ganska enastående förmåga att bli känslomässigt involverad i fiktiva karaktärer, både inom film och i litteraturens värld, och det känns nästan som om jag har en slags relation till såväl Lisbeth Salander, Mikael Blomkvist, Dragan Armanskij och Erika Berger. För att inte nämna Holger Palmgren, Monica Figuerola, Christer Malm, Sonja Modig, Harriet Vanger och kommissarie Bublanski.
Jag tänker inte avslöja någonting i handlingen, det är upp till er själva att ta reda på. Och det räcker inte med att bara kolla filmerna - alla vet ju att böckerna alltid är bättre än på vita duken. Så för er som inte läst dom - läs dom!
En liten tripp till Ullared...
Säga vad man vill om Ullared, men jag är närmast frälst. Jag fullkomligt älskar hela grejen; hur man plikttroget ansluter sig till en milslång kö av kundvagnar innan man ens fått komma in i butiken, hur folk blir helt besatta och fullkomligt roffar åt sig korgar till sin kundvagn (det gäller nämligen att ha ett system i sin Gekås-shopping - en korg skall strategiskt placeras under kundvagnen och sedan fyllas med hygienartiklar och duschcremer, den andra korgen skall placeras inne i kundvagnen för att där få plats med smågrejer man inte vill ska fall igenom kundvagnsgallret!) och sedan är det bara den starkaste som överlever. Det är nämligen nånting i människans förnuft och förstånd som liksom rubbas i samma stund man kommit in på Gekås - vänlighetens normer är plötsligt som bortblåsta och de vassaste av armbågar är det som börjar tillämpas.
Ullared är liksom signifikativt med svenssonlivet. Befolkningen vallfärdar för att köpa billigt gladpack och för att drivas till ett smärre vansinne över kundvagnar som spårlöst kan försvinna. För att inte tala om alla de familjemedlemmar som lyckas springa ifrån varandra. De gula Gekås-kassarna har funnit sin väg ända bort till Orienten (i turkiska Side har man nämligen öppnat Henkes Ullared, jag kan rekommendera det varmt!) och man frontalkrockar med sina kundvagnar tillsammans med tyskar ifrån München.
Jag tror inte jag behöver tillägga att jag kommer sitta klistrad framför tvn klockan åtta nu ikväll.
Anders laddar mentalt inför timmarna på Gekås
Bara en bråkdel av den cirkus 25 minuter långa kön
Pappa han var helnöjd - tummen upp för Ullared!
"Det ligger en rustning på golvet!"
Två vinglas med färggranna sugrör, en nerklottrad arm med texten I'm the coolest / 911 (signerat fröken Lönedal), ett par meter aluminiumfolie och en hel del märkliga bilder i min kamera - det var vad som mötte mitt synfält denna morgon. Huvudvärken visste inga gränser och bakfyllan var ett faktum. Kvällen igår var mycket, mycket livad!
I äkta halloweenanda slöt jag och Månsson upp på vinförfest utklädda till Mästerkatten i stövlar och en kanin i nylonstrumpsöron. Det hanns med både Drosty, Ecologica och en hel del morotsstavar och oliver, och när det väl var dags att dra ut var det Lunds nation som stod för värdskapet. Där och då mötte vi Gud i form av Jesus, vi hittade en (numera legendarisk!) rustning som hängdes upp på tork över en högtalare, vi genomförde en imponerande jonglering utav citronen till vår tequila och vi dansade som om det inte fanns nån morgondag. Livet är en härlig skådeplats!
