Förfest i g-stånga
HEJ. Jag får en salt pinne av emmi. tack emmi. Och Emelie dansar i sina sexiga underkläder. Jag o Johanna har dansat runt midsommarstången. I förskott. She's dangerous. HÅÅÅKAN! Är på stereon. NU!!!! En vän med en bil. Emmi smörjer in sig i v-ringen. Nu drar vi! Till stenkan. Jag har lurat mig själv. Pusshaj.
Åh, du svenska sommar
En dag börjar på stranden. I goda vänners sällskap avnjuts dagen i solskenet blandat med bad och med en frisbee som med vindens kraft driver allt längre ut och gör doppet oundvikligt. Även fast att det är kallt måste man kasta sig ut och likt en hjälte sätta av efter frisbeen.
Dagens timmar fortsätter och den så väl utvalda platsen barrikaderas med handdukar och brassestolar. Sanden blåser i ögonen, men vill man vara fin får man lida pin. Hela dagen tillägnas den svenska sommarvärmen, och efter ett okänt antal timmar börjar huden bränna och det är dags att vända hemåt.
Dagen blir till kväll och där hemma väntar duschen. Utstigen ur kabinen väntar den vita frottémorgonrocken och säsongens bästa lotion. Grillen tänds i trädgårn och den karakteristiska doften av grillat känns på flera meters avstånd. Ungefär samtidigt börjar klädångesten få spelrum, och efter att ha vänt ut och in på hela garderoben efter den perfekta partystassen är man redo att dra ut i natten.
Så här ser den ultimata sommardagen ut för mig, och idag är ett fint exempel på en riktigt härlig dag. Utgång nästa, tjejer!
Dagens timmar fortsätter och den så väl utvalda platsen barrikaderas med handdukar och brassestolar. Sanden blåser i ögonen, men vill man vara fin får man lida pin. Hela dagen tillägnas den svenska sommarvärmen, och efter ett okänt antal timmar börjar huden bränna och det är dags att vända hemåt.
Dagen blir till kväll och där hemma väntar duschen. Utstigen ur kabinen väntar den vita frottémorgonrocken och säsongens bästa lotion. Grillen tänds i trädgårn och den karakteristiska doften av grillat känns på flera meters avstånd. Ungefär samtidigt börjar klädångesten få spelrum, och efter att ha vänt ut och in på hela garderoben efter den perfekta partystassen är man redo att dra ut i natten.
Så här ser den ultimata sommardagen ut för mig, och idag är ett fint exempel på en riktigt härlig dag. Utgång nästa, tjejer!
Dagens bästa
Solskenstimmar
Så har man fredag i blodet igen. Jobb hela dagen och planerna på utgång har flyttats framåt/ställts in. Det får vänta till imorgon. Ikväll tror jag bara jag ska kolla handbollen och stressa ner ett tag. Eventuellt Ondskan sen halv tio.
Idag hittade en ilsken dansk en larv.
Idag hittade en ilsken dansk en larv.
Narrow Stairs
Härligt avslut på en riktigt härlig dag; nya Death Cab-skivan är snart i min ägo!
Klassfix i Billinge
Eftermiddagen idag har tillbringats i Billinge hemma hos Nadja. Det stod dekorationer till studentflaket på schemat, och med penslar, färgburkar och lakan i högsta hugg slog vi oss ner i solskenet för några timmars kreativitet. Det hela slutade med att Ida var grön från topp till tå, men trots att det såg ut som om ett gäng förskolebarn varit i farten blev resultatet ganska suveränt. Vi kommer lätt att ha det bästa åket.
En flykt ifrån en vardag
När man är ledig från skolan och när man jobbar på Björnberget känns det precis som det är sommar. Det är ungefär så som det har känts idag, och med tanke på att det bara är en vecka kvar tills man är en fri och nybakad student som slipper skolans förpliktelser är det väl inte särskilt märkligt. Jag antar att det handlar om att vänja sig vid tanken, och på tåget imorse mot Höör var det precis det som jag och Tozz försökte göra. Vänja oss vid tanken, alltså.
Efter en dag på Sodexho kom jag hem för att krascha i vår soffa. Inte för att det egentligen varit någon särskilt tuff dag - det var jag, Jennie och Veronica - men sen var det ju Skånes alla lågstadieklasser som skulle ha 48 vaniljpuck, 32 Top Hat och 569 000 mjukglass. Därför hamnade jag halvsliten framför tvn när jag väl kommit hem, och efter att jag zappat runt tillräckligt för att hitta något vettigt fastnade jag för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. En ganska trevlig tillställning, på det hela taget, och kulturministerns tal till pristagare Sonya Hartnett (är hon släkting med Josh?!) var faktiskt riktigt fint. Det är ju faktiskt så det är, med litteraturen kan vi förändra världen och inse att vi alla är ganska lika som människor. Med böcker kan vi lära känna både oss själva och andra, och ibland känns det som om en bok är skriven just för mig.
Det är det där som jag ska ägna mig åt en stund framöver denna afton. Att läsa en sån där bok som får mig att känna mig bekräftad som läsare. Att förändra världen genom litteraturen. Jag tror det får bli fortsättningen på Cecelia Ahern.
Efter en dag på Sodexho kom jag hem för att krascha i vår soffa. Inte för att det egentligen varit någon särskilt tuff dag - det var jag, Jennie och Veronica - men sen var det ju Skånes alla lågstadieklasser som skulle ha 48 vaniljpuck, 32 Top Hat och 569 000 mjukglass. Därför hamnade jag halvsliten framför tvn när jag väl kommit hem, och efter att jag zappat runt tillräckligt för att hitta något vettigt fastnade jag för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. En ganska trevlig tillställning, på det hela taget, och kulturministerns tal till pristagare Sonya Hartnett (är hon släkting med Josh?!) var faktiskt riktigt fint. Det är ju faktiskt så det är, med litteraturen kan vi förändra världen och inse att vi alla är ganska lika som människor. Med böcker kan vi lära känna både oss själva och andra, och ibland känns det som om en bok är skriven just för mig.
Det är det där som jag ska ägna mig åt en stund framöver denna afton. Att läsa en sån där bok som får mig att känna mig bekräftad som läsare. Att förändra världen genom litteraturen. Jag tror det får bli fortsättningen på Cecelia Ahern.
Nu är dagen nära
Imorse träffade jag Martina och Emelie på bussen in till Lund. Under bussfärden hanns det med en hel del farhågor inför studenten och balen, och vi blev snabbt varse om att det bara är en vecka kvar. En vecka! Det är helt sjukt egentligen vad fort allt har gått, just nu hade man nästan bara viljat stanna tiden och njuta av det sista som är kvar. Det känns som om det roliga kommer vara över på så oerhört kort tid, så nu gäller det verkligen att njuta så mycket som det bara går.
Med tanke på att vi är lediga hela denna veckan är det bara det roliga som återstår. På måndag inleds sista veckan med klassens dag i form av fest och Lomma beach, på tisdag morgon börjar förfesten klockan åtta hos Evelina innan det är dags för sambatåg och fortsatt party hela dagen och natten, på onsdag blir det en bakfull vilodag och på torsdag är det verkligen dags. Jag börjar bli alldeles nipprig!
Med tanke på att vi är lediga hela denna veckan är det bara det roliga som återstår. På måndag inleds sista veckan med klassens dag i form av fest och Lomma beach, på tisdag morgon börjar förfesten klockan åtta hos Evelina innan det är dags för sambatåg och fortsatt party hela dagen och natten, på onsdag blir det en bakfull vilodag och på torsdag är det verkligen dags. Jag börjar bli alldeles nipprig!
Måndagmorgon kan vi glömma
Idag har det vart en väldigt härlig dag. Det började med vår absolut sista dansklektion som avslutades med morgonmad och framtidsplaner, vartefter det fortsatte med betygssnack i medicin där jag belönades med mitt artonde mvg.
Efter en relativt kort skoldag (vilket också kom att bli mina sista lektioner av min gymnasietid) hängde jag med in till Lund för att vara moraliskt stöd åt Evelina. För henne stundade det nämligen anställningsintervju på Online, och eftersom jag varit effektiv och värvat henne till företaget kommer jag att tjäna 300 kronor. Det kan jag helt klart leva med.
På Online blev det också återseende av några kolleger som jag inte träffat på länge, och både Jimmie och Sebastian hade underhållande historier att berätta. Bland annat fick jag höra om herr Sergels traumatiska barndomsminnen med geten och kaninen, och efter Evelinas intervju vandrade vi åter ut i ösregnet.
När jag vinkat av Evelina på stationen blev det bussen bort till gymmet. Det var najs att undkomma regnskuren och istället ägna sig åt en stunds endorfinproduktion (och denna gång var jag extra noga med att ta med mig mina skor). Efter träningen blev det en snabb shoppingtur i city för att hitta en försenad födelsedagspresent till mamma, och efter noggrann övervägning blev det cellofaninpackat te och marmelad från Tehuset Java. Mission complete och mamma blev lycklig för gåvan.
Imorgon är en helt ny dag.
Efter en relativt kort skoldag (vilket också kom att bli mina sista lektioner av min gymnasietid) hängde jag med in till Lund för att vara moraliskt stöd åt Evelina. För henne stundade det nämligen anställningsintervju på Online, och eftersom jag varit effektiv och värvat henne till företaget kommer jag att tjäna 300 kronor. Det kan jag helt klart leva med.
På Online blev det också återseende av några kolleger som jag inte träffat på länge, och både Jimmie och Sebastian hade underhållande historier att berätta. Bland annat fick jag höra om herr Sergels traumatiska barndomsminnen med geten och kaninen, och efter Evelinas intervju vandrade vi åter ut i ösregnet.
När jag vinkat av Evelina på stationen blev det bussen bort till gymmet. Det var najs att undkomma regnskuren och istället ägna sig åt en stunds endorfinproduktion (och denna gång var jag extra noga med att ta med mig mina skor). Efter träningen blev det en snabb shoppingtur i city för att hitta en försenad födelsedagspresent till mamma, och efter noggrann övervägning blev det cellofaninpackat te och marmelad från Tehuset Java. Mission complete och mamma blev lycklig för gåvan.
Imorgon är en helt ny dag.
Helgen som gått var inte nådig...
Fredagen började i Torp med att jag och Chris pimplade vin och tampades med korkskruvar. Det fortsatte med förfest, balkongscener och redbull vodka, och när vi framåt elva-tiden snubblade in på den egentliga festen var det med en hög promillehalt och stämningen på topp. Det hela fortsatte med misslyckade låtönskningar, Chris som ramlade in på scenen, att jag fastnade med min fot i en ölburk och att Jönne blev nerslagen. På det hela taget blev det en livad kväll som kom att sätta sina spår dagen efter.
På lördagmorgonen kände jag mig fortfarande full och var ordentligt sliten. När jag började känna mig någorlunda bättre blev det i alla fall Eslövs marknad med Ekströms och Johanna, och på kvällen blev det omplanerad ESC och fel låt som vann. Jag gjorde mitt yttersta för att agera hejarklack åt Armenien, Bosnien eller Grekland, men trots min sympati var det Ryssland som drog längsta strået. Trots Charlotte Perellis artondeplacering kunde vi åtminstone känna oss stolta och patriotiska över Björn Gustavssons poänguppläsning. Det där var riktigt roligt.
Nytt blogg.se
Då var det ny design. Ska bli lite spännande faktiskt. Och nu är det bara två veckor kvar.
Semifinal 1
Fruktsalladen är skuren, smoothien är blandad och klockan den slår nio. Det stundar ESC på Lindvägen.
Let's bottle bohemia
Dagens fynd
Det blev några skor idag.
Rekordhelg
Oj oj oj. Nu har jag jobbat hela helgen, och det är en slutkörd och sliten upplaga av mig själv som ska guida er igenom upptågen och ta slut på den sista energireserven. Aldrig förr har man väl tyckt att det varit skönt att helgen snart är över, men idag är jag beredd att göra undantag.
Dagen igår var klart till halvklart och perfekt väder för en tur till Skånes djurpark. Därför hade vi alldeles fullt upp att göra, och innan vi visste ordet av hade kön till glassen och maten börjat sträcka sig som en enda massiv cirkel. Det gick liksom inte att se något slut på det hela, och hade vi varit trötta när vi kom dit var det ingenting emot vad vi var när vi gick hem. Johannis var dessutom ordentligt bakfull sen kvällen innan, så det var inte utan att det kändes som det gamla vanliga stuket var återställt på Sodexho. Det enda som var annorlunda var väl däremot att vi inte hade någon sovande Linn på kontoret.
Även idag hade Skånes, Danmarks och hela omnejdens barnfamiljer bestämt sig för en tur till djurparken. Idag hade vi däremot lärt oss av gårdagens kaos och passat på att ringa in Kornelia, och idag kunde vi faktiskt kosta på oss någon minuts paus mellan rusherna.
Alldeles slutkörda såväl fysiskt som psykiskt blev vi alla nuts och tillämpade en hel del anmärkningsvärda förhållningssätt. Jag och Anna drog på oss en hel del skeptiska blickar då vi alldeles överlyckliga började slå itu kartonger och lådor, så tur var det väl att vi kunde komma hem något tidigare än igårkväll.
Det känns som man kommer somna tidigt ikväll.
Fredag hela veckan
Idag var det mys med klassen i Lund. Det började med att jag tog på mig ansvaret att guida Evelina vid Lundagård och AF-borgen, och efter att vi förskrämt kastat en blick på klockan och insett att vi var rejält försenade till den guidade turen vid modernismutställningen på Kulturen blev det till att lägga benen på ryggen. Tillsammans med Chris och Arzana stormade vi upp för trapporna för att komma i precis rätt tid för att avbryta den redan påbörjade guidningen, och redan där var det försent att överhuvudtaget försöka smälta in.
Efter guidningen där hela klassen vart nära på att svimma skyndade vi oss ut från Kulturen för att istället styra stegen bort på Maries och Ingelas egna guidning. Med klara reseledarfasoner från bådas sida valde jag att låtsas som att jag stod utanför skaran. Man vill ju inte gärna framstå som en turist i sin egen födelsestad.
Efter våran sight-seeing blev det picnic i Botan, och det blev många beundransvärda blickar mot våran picnicfilt och pastasallad. Vi hann även med en nostalgitripp med minnen från de tre åren som passerat, och det blev många skratt åt att jag inledningsvis framstått som en fisförnäm snobb och att jag varit rädd för Evelina och Arzana. Sedan dess är det mycket som förändrats.
Nu ikväll blev det filmkväll med Jönne. Jag tokdissade Terror på Elmstreet och vi bestämde oss istället för 90-talskänsla i form av Scream. Framåt halv tio blev jag ytterst påstridig om att vi istället skulle kolla Carina Berg, och efter en inflyttning hos Nanne Grönwall rundades kvällen av. En mycket trevlig dag, och skulle jag ångra mig om Elmstreet är det inte hela världen. Den sitter nämligen kvarglömd i dvd-spelaren.
Efter guidningen där hela klassen vart nära på att svimma skyndade vi oss ut från Kulturen för att istället styra stegen bort på Maries och Ingelas egna guidning. Med klara reseledarfasoner från bådas sida valde jag att låtsas som att jag stod utanför skaran. Man vill ju inte gärna framstå som en turist i sin egen födelsestad.
Efter våran sight-seeing blev det picnic i Botan, och det blev många beundransvärda blickar mot våran picnicfilt och pastasallad. Vi hann även med en nostalgitripp med minnen från de tre åren som passerat, och det blev många skratt åt att jag inledningsvis framstått som en fisförnäm snobb och att jag varit rädd för Evelina och Arzana. Sedan dess är det mycket som förändrats.
Nu ikväll blev det filmkväll med Jönne. Jag tokdissade Terror på Elmstreet och vi bestämde oss istället för 90-talskänsla i form av Scream. Framåt halv tio blev jag ytterst påstridig om att vi istället skulle kolla Carina Berg, och efter en inflyttning hos Nanne Grönwall rundades kvällen av. En mycket trevlig dag, och skulle jag ångra mig om Elmstreet är det inte hela världen. Den sitter nämligen kvarglömd i dvd-spelaren.
Strul
Jag börjar tro att jag de senaste dagarna har haft klödd med mejlen. Eller ja, det har jag. Med en hel del viktiga mejl dessutom. Ringde min chef idag efter att ett antal sända mejl inte lett fram till någonting, men efter att ha rett ut ett par frågetecken verkar det hela lösa sig ändå. Med tanke på klöddmejlen hoppas jag att gratulationerna kommit dit dom skulle (?) och att mitt PM blivit skickat. Nu ska mejlen vara igång igen.
Vem fan tog min dojja?
Idag har det varit en händelserik dag. Det hela började med körlektion i tidiga ottan, och efter att jag övat körfältsbyten och haft uppsikt över cykelbanor ringde jag och väckte Jönne. Samme unge man kom strax därefter och hämtade mig vid Coop och sedan blev det Guitar Hero så det stod härliga till. Efter några låtar hade jag övat upp min fingerfärdighet och var faktiskt riktigt trovärdig i rollen som rockstjärna, och att jag sedan hade nivån på easy kan vi ju faktiskt prata tyst om.
Efter några timmars socialiserande blev det tåget in till Lund för en stund på gymmet. Cykling varvades med styrka och crosstraining, och när jag väl kom tillbaka till omklädningsrummet visade det sig att mina dojjor blivit stulna. Faktiskt visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, och efter att jag samlat mig tillräckligt mycket från chocken och undkommit min handlingsförlamning återstod det inget annat än att åter snöra på inomhusskorna för att promenera bort mot bussen. Man kan ju undra vem som känner för att ta mina gamla Björn Borgare, men i vilket fall hoppas jag att de kära skorna inte kommer fara illa i sitt nya liv och med sina nya ägare. Vi hade ju i alla fall det bra tillsammans.
Efter några timmars socialiserande blev det tåget in till Lund för en stund på gymmet. Cykling varvades med styrka och crosstraining, och när jag väl kom tillbaka till omklädningsrummet visade det sig att mina dojjor blivit stulna. Faktiskt visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, och efter att jag samlat mig tillräckligt mycket från chocken och undkommit min handlingsförlamning återstod det inget annat än att åter snöra på inomhusskorna för att promenera bort mot bussen. Man kan ju undra vem som känner för att ta mina gamla Björn Borgare, men i vilket fall hoppas jag att de kära skorna inte kommer fara illa i sitt nya liv och med sina nya ägare. Vi hade ju i alla fall det bra tillsammans.
Gratulerar
För det är Marinas födelsedag idag, grattis bruden!
Sommarhelg
Händelserika dagar brukar innebära riktigt dålig bloggaktivitet. När det är mycket på gång hinner man liksom inte med att sitta vid datorn och underhålla andra med sina anekdoter. Idag däremot, då jag egentligen borde plugga danska och filosofi, känns det hela mycket mer tilltalande. Det är ungefär som med det där att städa - aldrig är rummet så rent och snyggt som då man är alldeles överöst med prov och läxor.
I lördags började dagen tidigt ute i solen på altanen. Efter någon timmes stek var det dags att skjutsa päronen till Sturup. Inte för att jag riktigt kan förstå hur man vill åka till Turkiet när det är så himla fint här hemma, men jag antar att det trots allt är ett säkrare alternativ om man är ute efter sol konstant. Efter att Sandra och jag agerat avskedskommitté drog vi vidare till Lund för att träffa Anders. Väl där blev det Calippo på Botan, och efter att en kille vart skrämmande (men komiskt) nära att ramla ner i dammen begav vi oss åter hemåt för att förbereda kvällen.
Dressed for success bar det några timmar senare av mot Tängelsås och tvillingarna för ett något försenat 20-års firande. Kvällen kom att innebära middag, Pratmakarna, rosa tröjor och trevligt umgänge, och efter en trivsam kväll hoppade vi in i bilen för att åka hemåt genom natten. I bilen var vi dessutom med om en kaotisk och tumultartad nära-döden-upplevelse då Månsson bestämde sig för att gira undan och rädda igelkotten ute i vägkanten, och efter att vi noga övervägt för- och nackdelarna med att våldgästa festen hemma hos Sofias syster befann vi oss åter inom hemmets trygga väggar. Så här i efterhand ångrar vi väl alla att vi inte tog chansen med italienarna.
På söndagen (läs igår) visste sommarvädret inga gränser. Mycket därför bestämde Emelie, Carro, Johanna och jag oss för en tripp till Lomma beach, och efter att vi inledningsvis irrat runt ordentligt efter både parkeringsplats och bro kunde vi långt om länge känna sanden mellan tårna och lägga oss till rätta i solen. Dagen blev också datumet för årets första dopp (vilket också måste vara personligt rekord för tidigaste nånsin), och ute i det blå med en beachhandboll genom luften var det precis som det var sommar.
Gårdagen innebar också en inledande personlig skepsis gentemot solens bränna, men efter att både armen och näsan blivit nästintill det svedda fick jag ta det där tillbaka. Nog för att jag idag fått en och annan gliring om mitt röda skinn, men tillsammans med mitt pärlarmband tycker jag det glittrar riktigt fint. Dessutom ska det snart bli brunt.
I lördags började dagen tidigt ute i solen på altanen. Efter någon timmes stek var det dags att skjutsa päronen till Sturup. Inte för att jag riktigt kan förstå hur man vill åka till Turkiet när det är så himla fint här hemma, men jag antar att det trots allt är ett säkrare alternativ om man är ute efter sol konstant. Efter att Sandra och jag agerat avskedskommitté drog vi vidare till Lund för att träffa Anders. Väl där blev det Calippo på Botan, och efter att en kille vart skrämmande (men komiskt) nära att ramla ner i dammen begav vi oss åter hemåt för att förbereda kvällen.
Dressed for success bar det några timmar senare av mot Tängelsås och tvillingarna för ett något försenat 20-års firande. Kvällen kom att innebära middag, Pratmakarna, rosa tröjor och trevligt umgänge, och efter en trivsam kväll hoppade vi in i bilen för att åka hemåt genom natten. I bilen var vi dessutom med om en kaotisk och tumultartad nära-döden-upplevelse då Månsson bestämde sig för att gira undan och rädda igelkotten ute i vägkanten, och efter att vi noga övervägt för- och nackdelarna med att våldgästa festen hemma hos Sofias syster befann vi oss åter inom hemmets trygga väggar. Så här i efterhand ångrar vi väl alla att vi inte tog chansen med italienarna.
På söndagen (läs igår) visste sommarvädret inga gränser. Mycket därför bestämde Emelie, Carro, Johanna och jag oss för en tripp till Lomma beach, och efter att vi inledningsvis irrat runt ordentligt efter både parkeringsplats och bro kunde vi långt om länge känna sanden mellan tårna och lägga oss till rätta i solen. Dagen blev också datumet för årets första dopp (vilket också måste vara personligt rekord för tidigaste nånsin), och ute i det blå med en beachhandboll genom luften var det precis som det var sommar.
Gårdagen innebar också en inledande personlig skepsis gentemot solens bränna, men efter att både armen och näsan blivit nästintill det svedda fick jag ta det där tillbaka. Nog för att jag idag fått en och annan gliring om mitt röda skinn, men tillsammans med mitt pärlarmband tycker jag det glittrar riktigt fint. Dessutom ska det snart bli brunt.
Fredag
Idag hade vi i stort sett bara en dryg timmes schemalagd lektionstid. På det stora hela gick vi bara mellan klockan elva och tolv, och efter att vi slutat blev det en tur in till Malmö för att uppdatera min garderob. Imorse fick jag nämligen en tydlig indikation på att det var dags då jag genomled en enorm beslutsångest över vad jag skulle ha på mig. Tre kassar senare hade jag fyndat bikiniöverdel, ett linne och en riktigt somrig topp, och nöjd med mina inköp slumrade jag till på bussen hem för att sedan stirra ner och ta emot helgen.
Imorgon ska det åter igen bli riktigt härligt väder. Meteorologerna har lovat en bit över 25 grader, och därför kommer min förmiddag att tillbringas på altanen i solskenet. Eventuellt och förhoppningsvis kommer Crille på besök. Det hade varit riktigt roligt och jag hoppas att det verkligen blir av. Jag saknar honom riktigt mycket och det känns som om jag behöver lite Crille-tid just nu. Det var så himla längesen.
Kvällen kommer sedan innebära 20-årsfest hos Ekströms, så summa summarum blir det en trevlig lördag man har att se fram emot.
Nu ska jag bege mig mot tvn för att kolla Carina Berg. Idag flyttar hon in hos Gudrun Schyman, och för att verkligen hinna med adressändringen är det bäst att jag illa kvickt rusar mot tvn. Det börjar ju NU!
Imorgon ska det åter igen bli riktigt härligt väder. Meteorologerna har lovat en bit över 25 grader, och därför kommer min förmiddag att tillbringas på altanen i solskenet. Eventuellt och förhoppningsvis kommer Crille på besök. Det hade varit riktigt roligt och jag hoppas att det verkligen blir av. Jag saknar honom riktigt mycket och det känns som om jag behöver lite Crille-tid just nu. Det var så himla längesen.
Kvällen kommer sedan innebära 20-årsfest hos Ekströms, så summa summarum blir det en trevlig lördag man har att se fram emot.
Nu ska jag bege mig mot tvn för att kolla Carina Berg. Idag flyttar hon in hos Gudrun Schyman, och för att verkligen hinna med adressändringen är det bäst att jag illa kvickt rusar mot tvn. Det börjar ju NU!
Bombdåd och solsken
För att lugna eran oro: jag överlevde bombdådet i Revinge igår. Jag förstår att ni vart nojjiga eftersom mitt bloggande uteblev, men efter en hel dag i solen med chocktillstånd och krisbearbetning blev det way to much att dokumentera även här. Dessutom hängde religionsprovet som ett orosmoln och tyngde ner mina axlar.
Men som sagt, jag överlevde. Det var en riktigt rolig dag igår, och det var inte utan att man mitt i all uppståndelse nästan började tro att det faktiskt var på riktigt. Någon längre utläggning finns det däremot inte tid för, men på bilddagboken finns spektakulära bilder från samtliga övningar och upptåg. Bilder säger ju mer än tusen ord, och här och nu räcker det med att säga att jag var blodig i hela huvudet, lystrade till namnet Birthe Aronsen och hamnade i gräl med den aggressiva Werner. Jag hade helt klart kunnat tänka mig att anlitas som markör om och om igen.
Revinge innebar som sagt en hel dag ute i solen, och tillsammans med dagens sommarväder har detta lett till att jag äntligen börjar få hälsosam färg. Jag hatar att jag blir Snövit under det mörka vinterhalvåret, så nu när sommaren på allvar är på intåg känner jag mig riktigt energisk. Det härliga vädret ska fortsätta ett par dagar framöver, vilket också innebär att jag ska knipa varje möjliga tillfälle att bättra på brännan. Min näsa börjar redan bli som Rudolfs.
Men som sagt, jag överlevde. Det var en riktigt rolig dag igår, och det var inte utan att man mitt i all uppståndelse nästan började tro att det faktiskt var på riktigt. Någon längre utläggning finns det däremot inte tid för, men på bilddagboken finns spektakulära bilder från samtliga övningar och upptåg. Bilder säger ju mer än tusen ord, och här och nu räcker det med att säga att jag var blodig i hela huvudet, lystrade till namnet Birthe Aronsen och hamnade i gräl med den aggressiva Werner. Jag hade helt klart kunnat tänka mig att anlitas som markör om och om igen.
Revinge innebar som sagt en hel dag ute i solen, och tillsammans med dagens sommarväder har detta lett till att jag äntligen börjar få hälsosam färg. Jag hatar att jag blir Snövit under det mörka vinterhalvåret, så nu när sommaren på allvar är på intåg känner jag mig riktigt energisk. Det härliga vädret ska fortsätta ett par dagar framöver, vilket också innebär att jag ska knipa varje möjliga tillfälle att bättra på brännan. Min näsa börjar redan bli som Rudolfs.
Tisdag
Det fortsatt härliga vårvädret börjar sakta men säkert att förvandla oss till mellanstadieelever på nytt. Imorse hade jag och Evelina omfattande sms-skickande för att synka våra somriga outfits, och även om jag nobbade paputche blev det ett önskvärt resultat i den soliga värmen.
Dagens mest nervösa ögonblick signerades det nationella provet i svenska, men efter att vi hållit våra tal och lättade fått andats ut rullade dagen på av bara farten.
Den medicinska grundkursen var om möjligt ännu flummigare än vanligt. Werner glömde bort oss, samtliga av oss inblandade drabbades av akut solsting och var fullkomligt oregerliga, femminutare blev till elvaminutersraster och sen joinade Werner oss på pianopallen. Efter mycket om och men lyckades vi dessutom ordna så att vi beviljades tillstånd av religions-Birgitta att följa med till Revinge imorrn. Det kan ha varit våra hot om att blanda in rektorn eller vår militanta och respektingivande aktion som gjorde henne knäsvag, eller också var det en blandning eller både och.
Som sagt blir det heldag imorrn på räddningsskolan i Revinge. Rollspel och övning står på schemat, och till min förskräckelse har jag för bara en stund sedan insett att jag glömt häftet om min roll i skåpet i skolan. Det enda jag minns efter att jag snabbt ögnade igenom det i samband med utlämningen idag är att jag skulle vara dansk, förvirrad och i samband med chocken efter terrorattacken ha rätt till vård enligt ett skandinaviskt avtal. Det kan ju knappast vara så svårt att improvisera kan man ju tycka.
Dagens mest nervösa ögonblick signerades det nationella provet i svenska, men efter att vi hållit våra tal och lättade fått andats ut rullade dagen på av bara farten.
Den medicinska grundkursen var om möjligt ännu flummigare än vanligt. Werner glömde bort oss, samtliga av oss inblandade drabbades av akut solsting och var fullkomligt oregerliga, femminutare blev till elvaminutersraster och sen joinade Werner oss på pianopallen. Efter mycket om och men lyckades vi dessutom ordna så att vi beviljades tillstånd av religions-Birgitta att följa med till Revinge imorrn. Det kan ha varit våra hot om att blanda in rektorn eller vår militanta och respektingivande aktion som gjorde henne knäsvag, eller också var det en blandning eller både och.
Som sagt blir det heldag imorrn på räddningsskolan i Revinge. Rollspel och övning står på schemat, och till min förskräckelse har jag för bara en stund sedan insett att jag glömt häftet om min roll i skåpet i skolan. Det enda jag minns efter att jag snabbt ögnade igenom det i samband med utlämningen idag är att jag skulle vara dansk, förvirrad och i samband med chocken efter terrorattacken ha rätt till vård enligt ett skandinaviskt avtal. Det kan ju knappast vara så svårt att improvisera kan man ju tycka.
Bakom mina solglasögon
Idag är det måndag och exakt en månad kvar till studenten. Det går verkligen undan nu, och tillsammans med det härliga vädret åker energinivån käpprakt uppåt.
Det har varit en härlig dag idag. En ganska lagom dag i skolan, in till Lund med mamma för att lämna in min balklänning som ska sys in och läggas upp och därefter ett pass på gymmet. Det har verkligen varit sommar idag, och när jag promenixade bort genom Lund i shorts och med strumpor i mina flipflop kändes livet riktigt härligt.
Det enda orosmolnet på min himmel är just nu det kommande provet i religion. Alldeles nyss pratade jag med min morfar som med ytterst distinkt och orolig röst gjorde klart för mig att jag borde ta och stressa ner. Det känns bra att det är just jag som har världens bästa morfar, och med energigivande druvsocker i högsta hugg lovade han att komma ut imorgon för att hjälpa mig att plugga. Det är i såna stunder som solen fortsätter att skina även fast att det är mörkt.
Det har varit en härlig dag idag. En ganska lagom dag i skolan, in till Lund med mamma för att lämna in min balklänning som ska sys in och läggas upp och därefter ett pass på gymmet. Det har verkligen varit sommar idag, och när jag promenixade bort genom Lund i shorts och med strumpor i mina flipflop kändes livet riktigt härligt.
Det enda orosmolnet på min himmel är just nu det kommande provet i religion. Alldeles nyss pratade jag med min morfar som med ytterst distinkt och orolig röst gjorde klart för mig att jag borde ta och stressa ner. Det känns bra att det är just jag som har världens bästa morfar, och med energigivande druvsocker i högsta hugg lovade han att komma ut imorgon för att hjälpa mig att plugga. Det är i såna stunder som solen fortsätter att skina även fast att det är mörkt.
Uppradad dagordning
Klockan halv tio, mobilen ringer och en sömndrucken upplaga av mitt alter ego slår upp sina ögon. Det är Veronica från djurparken som frågar om jag kan jobba, men med tanke på mina begränsade möjligheter att ta mig från Harlösa till Höörs utkanter denna morgon tvingas jag avböja och åter somna om.
Klockan halv elva, mobilen ringer och en morgontrött upplaga av mitt alter ego slår åter upp sina ögon. Det är Jönne som med överentusiastisk stämma jublar över det härliga vårvädret, och efter att jag inledningsvis jämrat mig högljutt över min bristfälliga energi lyckas jag på nåt mirakulöst vänster framkalla tillräckligt med kraft för att möta min morgon.
Klockan någonstans mellan elva och trettio och sexton och trettiofem. Min oförmåga till fullständig koncentration gör att mitt schema för dagen blir fullständigt kullkastat. Efter nåt avsnitt av OC inser jag att det yttre speglar det inre, och därför känner jag mig mer eller mindre tvungen att feng shuia mitt rum. Oredan blir helt (eller delvis) uppklarad och sen är alla nöjda och glada. Eftermiddagen fortsätter med plugg om religion och svenska C, och framåt kvällen förhåller talet sig som färdigställt och klart för utskrift.
Klockan lite mer än vad den borde, på god väg mot klockan tjugotvå. Fundering om en tidig nattfrid blandas med eviga förpliktelser och krav på fullständig skärpning. Det sistnämnda ser sig övervunnet och offer för en prioritering. Godnatt på er alla.
Klockan halv elva, mobilen ringer och en morgontrött upplaga av mitt alter ego slår åter upp sina ögon. Det är Jönne som med överentusiastisk stämma jublar över det härliga vårvädret, och efter att jag inledningsvis jämrat mig högljutt över min bristfälliga energi lyckas jag på nåt mirakulöst vänster framkalla tillräckligt med kraft för att möta min morgon.
Klockan någonstans mellan elva och trettio och sexton och trettiofem. Min oförmåga till fullständig koncentration gör att mitt schema för dagen blir fullständigt kullkastat. Efter nåt avsnitt av OC inser jag att det yttre speglar det inre, och därför känner jag mig mer eller mindre tvungen att feng shuia mitt rum. Oredan blir helt (eller delvis) uppklarad och sen är alla nöjda och glada. Eftermiddagen fortsätter med plugg om religion och svenska C, och framåt kvällen förhåller talet sig som färdigställt och klart för utskrift.
Klockan lite mer än vad den borde, på god väg mot klockan tjugotvå. Fundering om en tidig nattfrid blandas med eviga förpliktelser och krav på fullständig skärpning. Det sistnämnda ser sig övervunnet och offer för en prioritering. Godnatt på er alla.
Sommarn är nära
Idag har det känts precis som det var sommar. Djurparken var alldeles full av folk, kön sträckte sig milslång och verkade aldrig vilja sluta och när den värsta ruschen började avta framåt kvällen belönade vi oss själva med GP.
När vi sedan skulle städa lyckades jag på något vänster att vrida armen ur led, men efter att Pernilla gjort en heroisk insats och dragit den rätt igen var lugnet på Björnberget återställt.
Det börjar märkas på allvar att vi rör oss mot en sommar. Rapsfälten lyser gula, solen den gassar och fotbollar studsar ut framför bilar på vår gata. Det är dagar som dessa som det verkligen känns som om man alltid kommer vara ung och oslagbar, bara för att man i nästa stund ska mötas av det bistra faktum att religionsprovet inte verkar göra sig självt. Men om man bortser från det allra sista är ju faktiskt allt det andra mer än tillräckligt upplyftande för att man ska orka kämpa på. Det är bara några veckor kvar nu.
När vi sedan skulle städa lyckades jag på något vänster att vrida armen ur led, men efter att Pernilla gjort en heroisk insats och dragit den rätt igen var lugnet på Björnberget återställt.
Det börjar märkas på allvar att vi rör oss mot en sommar. Rapsfälten lyser gula, solen den gassar och fotbollar studsar ut framför bilar på vår gata. Det är dagar som dessa som det verkligen känns som om man alltid kommer vara ung och oslagbar, bara för att man i nästa stund ska mötas av det bistra faktum att religionsprovet inte verkar göra sig självt. Men om man bortser från det allra sista är ju faktiskt allt det andra mer än tillräckligt upplyftande för att man ska orka kämpa på. Det är bara några veckor kvar nu.
Klänningdagen
Dagen idag har tillbringats på Burlöv Center tillsammans med mamma. Det stod studentenprioriteringar i toppen av dagordningen, och efter några timmars flanerande hade shoppingturen resulterat i studentklänning från MQ, en röd klänning från Gina och en skjortklänning från Stadium (!). Det sistnämnda något överraskande. Med andra ord var det en riktig klänningdag idag, vilket är ett säkert tecken på att sommaren börjar närma sig med stormsteg. Och sådant gillas!
En dag på Sodexho
Då var första maj snart till ända och jag har jobbat klart för dagen. I och med att det verkligen ösregnade hela dagen var det en riktigt lugn dag då det inte fanns särskilt mycket att göra. Det var Jennie, Kornelia och jag som jobbade och merparten av dagen blev otillräckliga soppåsar, brännmärken av brödrosten, förvirrande kaffemaskiner och pyromanfasoner med rengöringsmedlet. Sju och en halv timmes jobb plus OB på det, det är ändån helt okey.