Linda Bromèe

Här har inte hänt nånting på mer än två veckor. Inspirationen för att skriva har inte riktigt funnits, och egentligen vet jag inte om den gör det nu heller. Fast ett livstecken får man väl lov att ge ifrån sig!

Imorgon är det december och det är redan skitkallt. Hela Helsingborg har förvandlats till ett vinterland med snö i stora drivor, och fastän att jag helst av allt skulle vrida fram tiden tills det var sommar, sol och varmt igen så måste jag ändå säga att jag tycker att det är lite småmysigt. Jag menar, tidigare hade man ju nästan vant sig vid tanken på att växthuseffekten skulle eliminera allt vad snö och vinter hette och låta dagens ungar växa upp utan vare sig "snön ligger vit på taken och endast tomten är vaken" eller tomtens släde (för på vilket underlag skulle slädens medar köra på?). Jag tycker det är bra att vi återigen får uppleva en riktigt vintrig jul!

 

På tal om jul och kyla känner jag en fruktansvärd lust att bege mig ut och resa. Att, för åtminstone ett tag, fly undan vardagens alla måsten och förpliktelser och bara, liksom, leva. Att känna kroppen fyllas på med energi och bara komma bort från allt. Det hade vart nåt det.

Idag ligger jag sjuk. Som tur är har jag en väldigt omtänksam pojkvän som passar upp på mig vid minsta vink, och förhoppningsvis kommer jag må bättre ikväll när det är dags att kolla Eat, pray, love på bio.

Jag älskar dig Björn!

 

Ibland önskar jag att dygnet hade flera timmar. Tiden bara flyger förbi och allt det där jag borde göra hinns liksom inte med. Ett par timmar till hade inte skadat. En fyra, fem stycken. Så att man hann.

Just nu är det väldigt mycket som jag borde hinna med. Kursen som vi läser nu är ganska intensiv - kanske inte direkt i antal föreläsningar, men i vart fall med en massa böcker. Tentan kommer att vara den tredje december, och tills dess ska jag ha bankat in såväl nationalekonomi och samhällsekonomi som klusterfenomen och servicesektorns framväxt. Sånt kan inte göras i en handvändning.

En ny vecka är igång efter en helmysig helg. Samtidigt som denna helgen gick så fort att man knappt hann blinka så inleddes den ju redan i torsdags med turning och förfest i fören. Det sveptes Baileys-shots och Passoadrinkar snabbt som attan innan det bar av med båten några varv fram och tillbaka, och sedan avslutades kvällen med Monopol hemma hos Kicki och Jonas. En riktigt trevlig torsdag!

Fredagen tillbringades därefter i Hörby tillsammans med Emelie och lilla Minnah. Det var verkligen hur mysigt som helst att hälsa på hemma i deras hus, och det blev en genomhärlig dag med fika, lek och allmänt mys.
Framåt kvällen vände jag åter hemåt mot kära Helsingborg och tillbringade kvällen med tända ljus och den alldeles underbara filmen Julie och Julia. Finns det egentligen någon bättre skådis än Meryl Streep?! - NEJ!

 

På lördagen var det dags att fira morfars födelsedag med middag i Vollsjö. Även det blev en mysig kväll tillsammans med släkten, och efter alla trevligheter och firanden vände vi tillbaks till Harlösa. Här såg jag till att bli ordentligt ompysslad av mamma och pappa tills det att jag åkte hemåt på söndagskvällen, så på det hela taget har det varit en himlans mysig helg som varit precis det jag behövde mitt emellan allt plugg. Nu har jag energi för hela denna vecka som nu ligger framför oss, och jag ser fram emot en himla massa höjdpunkter. Ni vet vart ni hör det först.

Men okej, vi ger det ett försök till dårå. Kanske blir det inte särskilt flitiga uppdateringar här framöver, men ni kan nog räkna med en då och då. Som nu till exempel.

Vad händer i mitt liv just nu? Ganska mycket faktiskt - och jag gillar det! Utbildningen flyter på bra och jag lär mig mer och mer för varje dag. Det är så skönt att jag trivs så himla bra med det jag håller på med, och även om jag ännu inte har en aning om vad jag vill göra den dagen jag blir klar så hoppas jag att dessa tre åren kommer leda till att jag vet desto bättre när jag väl är där på andra sidan. Så till den som undrar nu så länge: träffa mig igen om tre år så ska ni nog få se på karriär!

Mellan alla föreläsningar, analysuppgifter och inför-tenta-pluggande har jag dessutom blivit antagen till ett mentorsskap som ordnas mellan Campus och låg- och mellanstadieskolor runt om i Helsingborg. Tanken är att man ska fungera som en förebild för ett barn under ett halvår och hitta på nya och roliga grejer att göra. "Mitt" barn är verkligen en toppentjej som jag ända sedan projektets början för ett par veckor sedan har haft riktigt roligt tillsammans med, och jag är övertygad om att detta kommer bli ett halvår där jag lär mig minst lika mycket av henne som hon kommer lära sig av mig. Verkligen en kanonidé!

Och ska vi tala om vår lägenhet... Ingen har väl kunnat undgå att vi ganska snart kommer lämna vilda västern här på Söder och istället flytta in i världens underbaraste bostadsrätt. För så är det - i slutet av december får vi nyckeln till vår underbara, fantastiska helrenoverade lägenhet (vilken även går under benämningen "Paradiset"!) - och lämnar därmed inbrottens epicentrum för en betydligt tryggare tillvaro. Jag längtar som en tokig tills det är dags att ge sig av, men innan dess ska det firas jul ordentligt i vår nuvarande lya. Ska jag erkänna har jag redan tjuvstartat med julmusik ur högtalarna.

Inte mycket som har hänt i denna bloggen på sistone. Funderar på att gå skilda vägar, min blogg och jag. Tidigare tyckte jag att det var hur kul som helst att skriva av mig om saker som hände eller tankar jag tänkte, men nu vet jag inte längre. Det är inte direkt så att jag saknar skrivandet när jag inte gjort det på ett tag liksom.