Strukturerat tentaplugg

Åh, vad man blir glad av solen! Har vart helt underbart väder hela dagen, och det var med lätta steg man promenerade genom Lund imorse. Det där med vädret gör en hel del alltså, och energikicken är verkligen välbehövlig i stunder som dessa. Har nämligen tentapluggat hela dagen, och efter att de fyra jikenstudenterna nära på gjort sig ansvariga för urkundsförfalskning då vi drog en ordentlig rövare om att vara engelskastuderande och i behov av ett grupprum var effektiviteten vrålhög. Efter att vi vart seriösa i över tre timmar med alltifrån paragrafer, whiteboardtavlor och pedagogiska pekpinnar kände vi alla att det gott och väl fick räcka för idag, och istället var det hög tid för lite avkoppling och betydligt mer lättsamma samtalsämnen över en lunch på SOL.

Nu blir det forsatt plugg ända fram till tisdagnatt / tidig morgon. Kaffet kommer vara min bästa vän ett tag framöver, så redan nu kan jag varna för att jag kommer va sinnessjukt associal under de kommande dagarna. Dock ska det ju bli en påtagligt social och rolig kväll imorrn då det stundar fest och nationsutgång, och innan dess ska morgondagen innehålla seminarium och möte med Kvällsposten. Vi gör så hära: det associala skjuter vi nog fram till lördag - jag har nämligen hört att man kan plugga för mycket också, och det vill man ju faktiskt inte riskera!

Vilse vid orkanen

Andra dagen på "litteratur i ett mångkulturellt samhälle" och det stundade föreläsning om epikanalys samt lite mera känna-av-stämningen-och-bekanta-mig-med-mina-kursare. Verkar vara trevligt folk, det är väldigt blandade åldrar och det kommer nog bli intressanta diskussioner ur en mängd olika perspektiv och erfarenheter.
Det värsta av allt var däremot att boken som jag i ren panik satt och sträckläste halva natten inte alls skulle vara utläst till idag, utan först på fredag. Ganska surt, men hur som haver så har jag ju den gjord i alla fall och kan därför helhjärtat och hängivet ägna mig åt juridiken. Vi bestämde dessutom i basgruppen idag att vi kör en gruppdiskussion på fredag innan seminariet, så då slipper man att åka in till Malmö imorgon. Torsdagen ska ju som bekant nämligen ägnas åt tentaplugg med Jeanette, Charlotte och Jessica uppe på SOL - vi ska dra igång vid nio och lär hålla på tills vi blir galna.

Vad som fungerar som min morot mitt i allt pluggandet och ångesten är däremot mitt spa-besök jag ska på nu ikväll. Det mineraliserande kurbadet kommer vara precis den vardagslyx jag verkligen behöver här och nu, så med en sån belöning känns det ju faktiskt okej att kämpa vidare i ett par timmar till.

Earth Hour och pluggångest

Nu är helgen här - och det är härligt!

Igår vart det tjejkväll i Torp med Chris och Evelina, och innan vi visste ordet av hade vi fastnat framför Sex and the city och var fullt upptagna med att skratta högljutt och att utreda vem av oss som motsvarade vem av karaktärerna. Visst har vi alla varit där vid otaliga tillfällen - djupt försjunkna i diskussioner om vem man är i SATC?
Vi kom genast fram till att Chris var Miranda, att Evve var Samantha och att jag, ja jag var Charlotte... återigen. Tydligen med motiveringen att jag var allmänt pryd och fast vid tanken om att en gång finna den rätta. En trevlig kväll hade vi, och när vi väl vände hemåt hittade vi betydligt bättre än vi gjort på ditvägen.

Idag har det vart heldagsplugg, vilket var så illa tvunget. Var dock ute på en långpromenad på över två timmar i vårsolen mellan varven, och nog behövs det om man ska orka ta sig igenom allt ifrån fastighetsbildning till motsatstolkningar. Ikväll har det dessutom varit Earth Hour, och jag och Sandra satt bänkade i mörkret med värmeljus och kortleken. Hade känts betydligt häftigare om man befunnit sig i en storstad och faktiskt kunnat se hur världen släcktes ner. Här ute i Harlösa var det faktiskt ingen skillnad - här är ändå ganska mörkt!

Nu: Ben & Jerry's och femtioelva juridikböcker. En hyfsat tragisk syn.

Poetry and aeroplanes

Idag tog jag en sovmorgon. Jag vaknade nog inte förrän närmare halv tolv, och med all rätt. Inga föreläsningar idag eller imorgon, och då gäller det att sova ut. Knappt hann jag intaga havregrynsgröten i köket förrän telefonen ringde och Jönne meddelade att jag genast skulle göra mig redo att följa med honom till Lund. Den unge mannen skulle nämligen för första gången bege sig in till Stadsbiblioteket och behövde expertis och hjälp för att genomföra uppdraget. Naturligtvis kände jag mig träffad, och efter att jag snällt hade kastat i mig gröten och hoppat i en betydligt mera acceptabel outfit än pyjamasen satt vi då i bilen in mot Lund. Med Bert-soundtracket dånande ur högtalarna.

Sedan dess har dagen fortsatt effektivt. Jag har frammanat tillräckligt med energi och viljestyrka för att påbörja författandet av domen till rättegångsspelet som ska lämnas in på fredag, och det är i princip runt det som dagen sen har kretsat. Har kommit en bra bit på väg - och det känns härligt - och med tanke på att jag är ledig även imorgon har jag god tid på mig hela morgondagen. Med andra ord är det enkelt att hitta befogade och acceptabla undanflykter för att flytta fram det till förmån för nåt annat. Dessutom är jag fortfarande lite kluven angående hur domen kommer lyda. Jag har avgörandet i handen, och då gäller det ju att utnyttja det till fullo. Föreställ er en respektingivande domare med domarklubban i sin hand - det är där jag är nu! (och säg inte att jag inte varnade er för kassa bildvitsar)



Jag måste erkänna

...att jag är betydligt mera sugen på att bläddra igenom nya numret av Vagabond som väntade i postlådan idag. Praktisk juridisk metod eller extra tjockt nummer med Kina-special, utsagor om framtidens turism för år 2050 och massa storstadstips. Svårt val, Linda, svårt val där ja. Snart så ger jag efter! 


Jättejättesjukt

Åh, vad jag är trött på detta. Min förkylning verkar mest bli värre och värre och inget har blivit till det bättre. Jag känner mig så eländig, men med all rätt! Det är ganska oroväckande, för det verkar som om jag kan ha dragit på mig influensan. I varje fall är jag snuvig, jävlig, dras med en rejäl släng av ont i halsen och har allmänt ont i hela kroppen.

Alldeles nyss var mormor och morfar här och skämde bort mig lite, och det var himla mysigt. Vi käkade majsfrallor, drack kaffe och pratade om livet i stort. Mormor utbrast också, väldigt imponerad, att det minsann var det godaste kaffet hon någonsin druckit. Och det för att det var jag som bryggde det, förstås! Dom är för härliga.

Annars idag blir det lugna puckar och spridda skurar te och plugg. Tänkte att det är bäst att börja repetera så smått om allt det där som vi har gått igenom i kursen hittills eftersom tentan närmar sig och det är en himla massa som ska nötas in. Måste säga att det där med förvaltar- och godmansskap är bland det segaste som finns, men som min kära vän A så vackert uttryckte det häromdagen så "är det ju jag själv som valt det, och därmed självförvållat". Det är ju faktiskt så, men nu längtar jag faktiskt till litteraturen istället. Läsa lite böcker, analysera filmer & låttexter och diskutera etnicitet- och genusperspektiv. Jag hoppas att jag inte har för höga förväntningar, men det känns som om det kommer bli riktigt najs. Men till dess: j-u-r-i-d-i-k-e-n. Suck och pust och stön.


Familjens jurist

Idag är jag riktigt trött och har ont om energi - alldeles nyss nickade jag till, bara för att ett okänt antal minuter senare vakna till liv igen. Har vart uppe sen klockan sex idag, det kan va därför.

Äktenskaps- och samborätt som stod på schemat idag för lagbokens paragrafer. Denna veckan har vi ju gått över till fyra-timmars pass, och tur är det att vi kör både akademisk kvart och ett par kaffepauser där emellan. Då går det faktiskt helt okej, fast jag gillade nog två-timmars passen ganska mycket bättre. Jag har problem att sitta still för länge, det börjar liksom krypa i en och min koncentration blir inte den samma. Tacka vet jag filosofilektionerna vi hade på gymnasiet i trean - 40 minuters högeffektiva tankegångar med världsbästa Stig-Lennart får åtminstone mig att längta tillbaka till Berga!

Nu så blir'e lite plugg. Har föreläsning om arvsrätt nu imorgon, så är väl bäst man drar igenom sidorna och försöker vara lite extra studieeffektiv. Kanske också bäst att hålla koll på vad man faktiskt kan bli tilldelad när det tragiska slutskedet står för dörren. Usch ja. 


Back on track

Idag har jag varit riktigt effektiv. Jag har systematiserat min lagbok så att jag från och med nu ska slippa kasta mig mellan balkarna utan att veta vart jag är, jag har läst igenom och vidareutvecklat området om avtalsrätt och fullmakt och dessutom har jag kört igenom gårdagens kapitel om rättshandlingars ogiltighet. Nu är jag mer med på vad det gäller och det känns riktigt bra!

Pratade dessutom nyss med min chef på Skånes Djurpark om vår- och sommarsäsongen som (även om det för tillfället inte känns så när man kollar ut genom fönstret) relativt snart drar igång. Känns bra att man har säkert jobb där nu så man slipper oroa sig för sådant, med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut i dagens Sverige.

Nu: liniment till min stackars ömma fot, jag vettefasen vad som hänt, men smärtar - ja, det gör det kan jag lova!

Råplugg och avkoppling

Förutom den högst välkomna och välbehövliga sovmorgonen jag passade på att unna mig imorse har dagen vart ungefär lika jobbig som jag tidigare förutspått. Jag visste mycket väl om att denna helgen skulle vara förknippad med en mängd förpliktelser och åtaganden, men jag hade nog ändå inte riktigt sjunkit så lågt i mina förhoppningar att jag... ja, skulle sitta här alldeles uttråkad.

Från det att jag, berikad med en rufsig historia till morgonfrilla, masade mig upp ur sängen framåt tolvtiden har jag plikttroget och målmedvetet kämpat på med religionen. Med tanke på att jag ska jobba nästan varje kväll i nästa vecka är jag nämligen mer eller mindre tvungen att sammanfatta klart de två kapitlena med en uppsatt deadline på imorgon, och eftersom att konfucianismen och Asiens naturmystik fick rivaliserande konkurrens i form av tredje säsongen One Tree hill var jag helt enkelt tvungen att kompromissa. Som vanligt grät jag floder till avsnitten om skottlossningen och mordet på Keith, och då var det ju inte direkt så att det passade sig att alldeles känslokallt och brutalt plugga vidare. Med handen på hjärtat kanske jag ägnade sorgen och medlidandet lite för mycket tid emellanåt, men med tanke på att min ambitiösa sida ändå varit skrämmande effektiv känns det i alla fall väldigt okey.

Med två sidor kvar att sammanfatta ser det ut som jag kan nå min deadline redan idag, och därför ska jag unna mig stillsamt lördagsmys i form av Helens små underverk på fyran. Enligt rapport ska det vara en härlig feeling-good-film med huvudrollsinnehavare i form av Kate Hudson, och visst kan väl Manhattans modellkarriärer och uttestamenterat förmyndarskap vara ett värdigt avslut på en lördag som denna.

Historisk problematik

Just nu känns det som jag är körd inför provet imorgon. Till och med fullständigt överkörd. Nu ikväll har min morfar tålmodigt hjälpt mig igenom inbankandet av Trotskij, den nya ekonomiska politiken, militärrådet i Petrograd, Sovjetunionens uppgång och fall, Stalins tvångskollektivisering och de självägande kulakerna.
Det blir till att sova på böckerna i natt och att hoppas på det bästa till imorgon.
En stor eloge till dig morfar, du är fan i mig bäst.

Realitetens kapplöpning

Så satt man här igen. I symbios med de sömndruckna ögonen, det överarbetade förståndet och den sinande fliten håller jag på att avrunda åter en måndag och åter en början på ännu en vecka. Förutom provet imorgon så är det nära nu, jag kan urskilja epilogen och terminens grand final. Ett enda prov, sen är hösten på Berga äntligen till ända.
Dagen idag har inneburit införskaffande av förberedande balkunskaper, och under ledning av den dansante herr Jogstad förvandlades skolans idrottshall till ett sprudlande dansgolv. En efter en betades dom av - foxtrot, vals, schottis och bugg - och framåt eftermiddagen var samtliga adepter ordentligt dresserade.
Här och nu ska jag återgå till mina göromål av strävsamma religionsstudier varvat med Yellow Label. Det kommer bli en lång afton.

Systematisk självömkan, del II

Suck. Den djupaste sucken som denna värld någonsin uppmätt, någonsin och med allra största säkerhet ever.
Egentligen vill jag bara ha fullkomlig lugn och ro, även kallad definierad harmoni i mitt liv just här och just nu. Dessvärre så funkar inte dessa ambitioner i en vardag som präglas av måsten och förpliktelser, men någonstans någonsin sätter jag allt mitt hopp till att en dag uppnå dessa ambitioners slutmål. Ungefär någon gång då samhällets syn på lycka och framgång iklär sig mänskliga former.

Everybody's changing

Herre min skapare. Jag börjar allvarligt befara att hjärnsubstansen är på väg att koka över. Sanningen att säga så skapar denna samhällsekonomi gigantisk förvirring, och med begrepp som depreciering, den solidariska lönepolitiken, reporänta och kontracyklisk konjunkturpolitik kan jag inte dra mig till minnes när jag senast kände mig lika påtagligt bakom flötet. Eller möjligen, för det skulle i så fall vara den gången då min otroligt pedagogiska mor skulle hjälpa mig med mellanstadiematten och plötsligt började propagera för det fullkomligt obegripliga tillvägagångssätt som gick under benämningen "trappan". För att göra en lång historia kort kan jag bara lite sådär i förbifarten nämna att resultatet av detta inte blev något annat än att jag totalt förvirrad och extremt sjösjuk fetfailade på den matematiska diagnosen, och att det förmodligen var där och då som min illvilja mot matematikens värld tog fart ordentligt.

Just idag och just ikväll har jag varit som uppslukad av tankarna om jag har bränt mina skivor, eldat upp dina brev, och askan ligger i drivor - solstickepojken han ler, han bönar och ber som alldeles av sig självt har skapat ett förhållningssätt gentemot trying to make a move just to stay in the game, I try to stay awake and remember my name. Just för tillfället skall det dock tillämpas en sömnreträtt, och det ska bli verkligt jovialiskt. Med böckerna under kudden, så klart.


Onsdagsbekymmer

Då var det ett prov kvar mellan mig och min frihet. Ett sista jäkla prov innan det äntligen är dags att kunna fly ifrån verklighetens bittra åtaganden. Detta provet framkallar inte några större motivationer, och helt ärligt så vet jag inte hur mycket jag orkar bry mig längre. Å andra sidan, 40 minuter kan väl omöjligt kräva några särskilt långa och utvecklade svarsalternativ. "Jaha, detta är ju inte så jäkla kul nej".

We might as well be strangers

Nu överger jag alla försök att vidareutveckla allt vad kunskap heter. Jag tror att jag i detta ögonblick har nått taket för mina potentiella inlärningsmöjligheter, och med denna självinsikt gör jag helt enkelt bäst i att bara stänga ner. Imorgon sätter jag allt mitt hopp till att jag på något vänster ska kunna tillämpa maieutik i praktiken, och att jag med de rätta frågorna ska kunna frammana den kunskap som finns nånstans inom mig. I vilket fall som helst så fortsätter jag att hålla fast vid den för mig traditionsenliga natten-före-provet-ritualen genom att placera de litterära skrifterna under huvudkudden. Ett ganska bra sätt att kombinera sömn och inlärning, om än i något psykisk bemärkelse.
För att övergå till något helt annat - du ska veta att dina ord sårade ganska mycket, och jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte kan vara så perfekt som idealmallen kräver. Förlåt för att det är mycket just nu, och förlåt för att jag måste göra detta. Tro mig, jag hade också önskat att situationen var något annorlunda. Jag hoppas att jag inte sviker allt för många.

En önskan om en högre makt

Fullkomligt förvirrad av de filosofiska tankegångarna fortsätter jag min kamp mot mina visioners själförverkligande inför morgondagens prov. Min tanke och ambition är att jag ska påträffa nån slags högre insikt, men dessa riktmärken verkar ständigt vilja brytas ner i en (för att referera till Herakleitos) evig förbränningsprocess. Just nu skulle jag mest av allt bara vilja uppnå areté, denna högt eftertraktade hållning av komplett fulländning. Då hade jag sluppit att oroa mig så mycket, och alla värdsliga problem skulle vara som bortblåsta.
För övrigt så stod utprovning av studentmössor på schemat tidigare under dagen, och nu börjar det på allvar kännas att man faktiskt gör sina sista kraftansträngningar i skolbänkens våld. Just nu känns slutspurten dock väldigt kuperad och som en enda lång uppförsbacke utan något överskådligt slut, och jag vill verkligen inget hellre än att vara upprymd av den svindlande känsla som bara en nedförsbacke kan frambringa.


 


Ett uppgivet försök

Gah, de forntida filosofernas utsvävningar och åsikter drar mig långsamt men ofrånkomligt mot en ond bråd död. För att underlätta intaget av kunskap och lärdom tillämpar jag de gamla hederliga lärstilarna från tiden på Harlösaskolan, med undantag från att jag inte sitter på en hård stol utan hjul och att jag absolut för tillfället inte befinner mig i ett mörkt rum utan musik. Men på det hela taget arbetar jag med en strävan mot mindmaps, dekorativa kom-ihåg-lappar och pedagogiskt olikfärgade pennor. Det tragiska är väl att kunskapen inte tycks vilja fastna ändå.

En flykt från den exestensiella utsagan

Det är sjukt svårt att hitta motivation just nu. Motivation till filosofin, menar jag. Allt annat förefaller vara så otroligt lockande för tillfället, och kent-boken som ligger någon dryg meter ifrån mig hamnar utan tvekan i toppstriden. Det är bara någon dryg meter mellan mitt för tillfället så förtvivlade jag och det som kan förverkliga den harmoni som jag så desperat eftersträvar. Ett annat konkurrerande alternativ är att avnjuta ett avsnitt av kärlek, intriger, triangeldraman och euforisk glädje i form av OC. Ni förstår själva, det är mycket som kämpar om min uppmärksamhets gunst för tillfället.
Fram till det att jag bestämt mig är det hög tid att beta av min att-göra-lista som än så länge mest består av nedklottrade visioner på den rosa post it-lappen. Kvällens schema och förpliktelser ser, fullständigt ocensurerat och ordagrant, ut enligt följande:

  • Filosofi som faaaaaaan - jag vet, med tanke på att jag aldrig kommer att bli fulländad nog att kunna råda över tidens gång så borde jag verkligen göra en ordentlig kraftansträngning i djupdykningen kring Marx materialistiska historieteori och Anaximandros to apeiron. I min värld finns det inte plats för misslyckanden, kom igen nu!
  • Planera mitt liv - för tillfället händer det ganska mycket i mitt liv, och på sistone har jag varit allt för distraherad för att överhuvudtaget hinna med att memorera händelsernas faktiska datum. I vanliga fall klarar jag mig inte utan min kalender, så vart är jag på väg egentligen? Nu är det hög tid att planera
  • Deppa och beklaga mig över den inställda träningen - precis då jag som mest längtade till kvällens endorfinproduktion möttes jag av sms:ets budskap om att dagens träning uteblir. Fast okey, syftet med denna punkt är egentligen redan bearbetat och avklarat. Nu blickar jag istället fram mot imorgon
  • Bli frisk - om man bortser från hostan så är jag i stort sett nästan alldeles återställd, men det kvarvarande orosmolnet går inte att ignorera. Nu har jag dock mottagit expertis från fröken Skoug, och inför avfärden till John Blund inatt kommer det vara jag och Ipren-tabletten
  • Blogga om adaptionsförmågan - mer om detta kommer lite senare i afton, men först ska jag göra ett uppriktigt försök att lägga tyngdpunkt på punkt nummer ett. En koffeinkick i form av en latte kommer att behövas

A hallelujah moment

Så där ja, då var man åter fånge i de förpliktelser som de aldrig sinande studierna för med sig. Är det inte egentligen ganska patetiskt hur man ska lära in ett ämne utan och innan, för att bara några dagar senare tvingas glömma bort det igen för att lämna plats för den nya kunskap som ständigt måste uppdateras?
Just nu är det det religiösa samfundet som står på schemat. Inom en tidsperiod på ungefär fem dagar står jag alltså inför uppgiften att memorera och nöta in allt (och lite till) som under årens lopp har hänt inom världsreligionerna judendom, islam och kristendom. Handen på hjärtat så är religion ett ämne som faktiskt intresserar mig riktigt mycket, så det är liksom inte det som det hela handlar om. Det svåra är ju att lära in så pass många sidor utantill. Det är där som den lilla skon klämmer, och kanske borde jag förebygga eventuella skavsår med hjälp av Compeed eller något annat självhäftande förband.
Mina för tillfället ack så påtagliga religiösa reaktioner har hittills resulterat i ett högst underhållande samtalsämne gällande hur jag egentligen skulle göra mig som präst. Även om det hos min tillfrågade rådde en del svårigheter med att identifiera mig med det religiösa ämbetet, så fick jag ändå klart för mig att jag borde genomgå en bikt eller två för att utplåna min syndiga sida innan jag iklädde mig rocken och kragen. Är det bara det som krävs så är jag redan halvvägs uppe i prediksstolen, för med ett förflutet i kyrkans barntimme och Harlösa församlings barnkör bör jag ju ha förtur till teologutbildningen. Det tål kanske att tänkas på.

Du hektiska måndag

Idag släppte Kent sin efterlängtade nya singel Ingenting, och jag är redan frälst. Jag känner en underbar glädje i hela min kropp och själ, och frågan är om den inte är snudd på perfektion?
I övrigt har dagen inneburit möte med Malmö Borgarskolas internationellt ansvariga i fråga om utlandspraktiken, och datum för de tre veckorna i Düsseldorf är äntligen fastställda. Nu börjar karusellen att rulla igång, och många bollar är i luften. Just nu är det av största prioritet att sammanställa mitt CV på tyska, att författa ett personligt brev och att ringa upp referenser och få klartecken om deras godkännande. Detta kommer att bli en upplevelse utöver det vanliga.
I skrivandets stund, klockan 23.41, är även ångesten över projektarbetet äntligen över. För bara någon sekund sedan skrevs de sista avslutande raderna av den slutliga utvärderingen klart, och denna långa och arbetsamma afton är således till ända. Nu är det upp till bevis imorgon huruvida de otaliga timmarna har givit önskat resultat. Spänningen är olidlig, och jag är trött som ett djur. Over and out.

Tidigare inlägg Nyare inlägg