Sommarhelg
Händelserika dagar brukar innebära riktigt dålig bloggaktivitet. När det är mycket på gång hinner man liksom inte med att sitta vid datorn och underhålla andra med sina anekdoter. Idag däremot, då jag egentligen borde plugga danska och filosofi, känns det hela mycket mer tilltalande. Det är ungefär som med det där att städa - aldrig är rummet så rent och snyggt som då man är alldeles överöst med prov och läxor.
I lördags började dagen tidigt ute i solen på altanen. Efter någon timmes stek var det dags att skjutsa päronen till Sturup. Inte för att jag riktigt kan förstå hur man vill åka till Turkiet när det är så himla fint här hemma, men jag antar att det trots allt är ett säkrare alternativ om man är ute efter sol konstant. Efter att Sandra och jag agerat avskedskommitté drog vi vidare till Lund för att träffa Anders. Väl där blev det Calippo på Botan, och efter att en kille vart skrämmande (men komiskt) nära att ramla ner i dammen begav vi oss åter hemåt för att förbereda kvällen.
Dressed for success bar det några timmar senare av mot Tängelsås och tvillingarna för ett något försenat 20-års firande. Kvällen kom att innebära middag, Pratmakarna, rosa tröjor och trevligt umgänge, och efter en trivsam kväll hoppade vi in i bilen för att åka hemåt genom natten. I bilen var vi dessutom med om en kaotisk och tumultartad nära-döden-upplevelse då Månsson bestämde sig för att gira undan och rädda igelkotten ute i vägkanten, och efter att vi noga övervägt för- och nackdelarna med att våldgästa festen hemma hos Sofias syster befann vi oss åter inom hemmets trygga väggar. Så här i efterhand ångrar vi väl alla att vi inte tog chansen med italienarna.
På söndagen (läs igår) visste sommarvädret inga gränser. Mycket därför bestämde Emelie, Carro, Johanna och jag oss för en tripp till Lomma beach, och efter att vi inledningsvis irrat runt ordentligt efter både parkeringsplats och bro kunde vi långt om länge känna sanden mellan tårna och lägga oss till rätta i solen. Dagen blev också datumet för årets första dopp (vilket också måste vara personligt rekord för tidigaste nånsin), och ute i det blå med en beachhandboll genom luften var det precis som det var sommar.
Gårdagen innebar också en inledande personlig skepsis gentemot solens bränna, men efter att både armen och näsan blivit nästintill det svedda fick jag ta det där tillbaka. Nog för att jag idag fått en och annan gliring om mitt röda skinn, men tillsammans med mitt pärlarmband tycker jag det glittrar riktigt fint. Dessutom ska det snart bli brunt.
I lördags började dagen tidigt ute i solen på altanen. Efter någon timmes stek var det dags att skjutsa päronen till Sturup. Inte för att jag riktigt kan förstå hur man vill åka till Turkiet när det är så himla fint här hemma, men jag antar att det trots allt är ett säkrare alternativ om man är ute efter sol konstant. Efter att Sandra och jag agerat avskedskommitté drog vi vidare till Lund för att träffa Anders. Väl där blev det Calippo på Botan, och efter att en kille vart skrämmande (men komiskt) nära att ramla ner i dammen begav vi oss åter hemåt för att förbereda kvällen.
Dressed for success bar det några timmar senare av mot Tängelsås och tvillingarna för ett något försenat 20-års firande. Kvällen kom att innebära middag, Pratmakarna, rosa tröjor och trevligt umgänge, och efter en trivsam kväll hoppade vi in i bilen för att åka hemåt genom natten. I bilen var vi dessutom med om en kaotisk och tumultartad nära-döden-upplevelse då Månsson bestämde sig för att gira undan och rädda igelkotten ute i vägkanten, och efter att vi noga övervägt för- och nackdelarna med att våldgästa festen hemma hos Sofias syster befann vi oss åter inom hemmets trygga väggar. Så här i efterhand ångrar vi väl alla att vi inte tog chansen med italienarna.
På söndagen (läs igår) visste sommarvädret inga gränser. Mycket därför bestämde Emelie, Carro, Johanna och jag oss för en tripp till Lomma beach, och efter att vi inledningsvis irrat runt ordentligt efter både parkeringsplats och bro kunde vi långt om länge känna sanden mellan tårna och lägga oss till rätta i solen. Dagen blev också datumet för årets första dopp (vilket också måste vara personligt rekord för tidigaste nånsin), och ute i det blå med en beachhandboll genom luften var det precis som det var sommar.
Gårdagen innebar också en inledande personlig skepsis gentemot solens bränna, men efter att både armen och näsan blivit nästintill det svedda fick jag ta det där tillbaka. Nog för att jag idag fått en och annan gliring om mitt röda skinn, men tillsammans med mitt pärlarmband tycker jag det glittrar riktigt fint. Dessutom ska det snart bli brunt.
Kommentarer
Trackback