Sommarn är nära
Idag har det känts precis som det var sommar. Djurparken var alldeles full av folk, kön sträckte sig milslång och verkade aldrig vilja sluta och när den värsta ruschen började avta framåt kvällen belönade vi oss själva med GP.
När vi sedan skulle städa lyckades jag på något vänster att vrida armen ur led, men efter att Pernilla gjort en heroisk insats och dragit den rätt igen var lugnet på Björnberget återställt.
Det börjar märkas på allvar att vi rör oss mot en sommar. Rapsfälten lyser gula, solen den gassar och fotbollar studsar ut framför bilar på vår gata. Det är dagar som dessa som det verkligen känns som om man alltid kommer vara ung och oslagbar, bara för att man i nästa stund ska mötas av det bistra faktum att religionsprovet inte verkar göra sig självt. Men om man bortser från det allra sista är ju faktiskt allt det andra mer än tillräckligt upplyftande för att man ska orka kämpa på. Det är bara några veckor kvar nu.
När vi sedan skulle städa lyckades jag på något vänster att vrida armen ur led, men efter att Pernilla gjort en heroisk insats och dragit den rätt igen var lugnet på Björnberget återställt.
Det börjar märkas på allvar att vi rör oss mot en sommar. Rapsfälten lyser gula, solen den gassar och fotbollar studsar ut framför bilar på vår gata. Det är dagar som dessa som det verkligen känns som om man alltid kommer vara ung och oslagbar, bara för att man i nästa stund ska mötas av det bistra faktum att religionsprovet inte verkar göra sig självt. Men om man bortser från det allra sista är ju faktiskt allt det andra mer än tillräckligt upplyftande för att man ska orka kämpa på. Det är bara några veckor kvar nu.
Kommentarer
Trackback