"Det ligger en rustning på golvet!"

Två vinglas med färggranna sugrör, en nerklottrad arm med texten I'm the coolest / 911 (signerat fröken Lönedal), ett par meter aluminiumfolie och en hel del märkliga bilder i min kamera - det var vad som mötte mitt synfält denna morgon. Huvudvärken visste inga gränser och bakfyllan var ett faktum. Kvällen igår var mycket, mycket livad!

 

I äkta halloweenanda slöt jag och Månsson upp på vinförfest utklädda till Mästerkatten i stövlar och en kanin i nylonstrumpsöron. Det hanns med både Drosty, Ecologica och en hel del morotsstavar och oliver, och när det väl var dags att dra ut var det Lunds nation som stod för värdskapet. Där och då mötte vi Gud i form av Jesus, vi hittade en (numera legendarisk!) rustning som hängdes upp på tork över en högtalare, vi genomförde en imponerande jonglering utav citronen till vår tequila och vi dansade som om det inte fanns nån morgondag. Livet är en härlig skådeplats!



"Hon ser ut som mixerstaven från OBH Nordica!"

Bara för en liten stund sedan lyckades jag samla tillräckligt med energi för att kravla mig upp ur sängen och mitt täcke. Igårkväll var det tjejkväll hemma i Chris nya lägenhet i Landskrona, och det blev ganska mycket vildare än vi egentligen hade räknat med.

Stämningen igenom var väldigt, väldigt tjejig. Det pimplades vin för fulla muggar, det sjöngs med (i falsett!) till finalisterna i Idol, det gjordes oväntade bekännelser till höger och vänster och det fälldes en hel del minnesvärda kommentarer. Innan vi visste ordet av hade det dessutom dragits rejäla paralleller till SATC, och plötsligt hade huvudtemat vinklats till en salig blandning av sexsnack och historier. Vi hade hur roligt som helst, och när det till slut var dags att vända hemåt blev det tåg och buss tills vi nästan mådde illa. Tack till Chris, Tozz och Nadja för en riktigt rolig kväll, och låt oss snart göra om det igen!



9-11 oktober

Söndagen har kommit och ännu en helg har lagts till arkivet. Fredagen innebar en genomtrevlig tjejmiddag hemma hos Jenny på Studentlyckan, och innan jag och fröken Månsson hade lyckats med bedriften att hitta rätt dörr och rätt adress hade vi avverkat en grundlig genomgång av kvarterets alla trappuppgångar. Varför bekänna sina oklarheter när man istället kan luska reda på det själva, liksom, och när vi långt om länge hittat rätt och dessutom inväntat de andra (den nersläckta och tomma lägenheten fick oss att ifrågasätta om vi verkligen var ute rätt datum) drog tjejkvällen igång.

Det lagades en utsökt trerättersmiddag med en meny i form av

  • rödbetstoast med getost, vilket ratades totalt av Linn som högljutt protesterade med argument och paralleller till getkoftor och annat tilltyg
  • fläskfilé med champinjonsås, samt en i ugnen exploderad potatisgratäng
  • äppelkaka och vaniljglass

Den delikata middagen, ett par glas rött och en hel del skratt och snack senare var vi alldeles för trötta för någon vidare utgång, och vi valde att avrunda kvällen när den var som allra bäst. En riktigt trevlig tillställning med mycket trevligt folk!

Igårkväll var det åter dags för festligheter då min morbror Lars firade födelsedag i Staffanstorp. Det blev en urmysig och genomtrevlig kväll med nära och kära, och ju äldre man blir (därmed inte sagt att jag känner mig särskilt gammal!) desto mer har jag också kommit att uppskatta sammankomster med min släkt. När jag var något yngre och något dummare tyckte jag mest att det var lite jobbigt och ganska ont om gemensamma och underhållande samtalsämnen, vilket jag inte alls kan förstå i nuläget. Idag tycker jag verkligen att det är hur mysigt och trevligt som helst att umgås, och jag antar att det är en fråga om mognad. Det är tur att man har utvecklats i rätt riktning.


Pompa och ståt för 2x20

En hejdundrandes 20-årsfest var dragplåstret i Stehag under gårdagskvällen. Födelsedagsbarnen i fråga (även om det var en bra bit i efterskott) var Nadja och Joakim, och det var riktigt, riktigt roligt att träffa alla dom man inte träffat på rätt länge. Vidare redogörelse blir nästan överflödigt - nu lämnar jag över till min kamera och låter bilderna berätta!








En kväll på Ankara

Kvällen igår var riktigt trevlig och det hann med att hända en hel del grejer i såväl Lund som Malmö. Det hela började med att Chrissan och jag pimplade vin och hade tjejsnack, och då det var dags att promenixa bort mot centralen och bege oss till Malmö lyckades vi än en gång genomföra bedriften att missa tåget med nån ynka mikrometer. Det har sagts förr och vi säger det igen - det måste vara klackarna!

Framme i Malmö och vi styrde stegen bort mot Ankara. Stället kryllade av folk i alla åldrar och det var en riktigt skön stämning med dansuppvisningar och uppträde. Även vi tjejer var uppe och shejkade loss till både Tarkan och diverse andra orientaliska rytmer, och vårt gäng var verkligen en härlig blandning av nationaliteter med alltifrån svennar, iranier och albaner. Riktigt, riktigt roligt!

Kvällen avrundades med ett spontanbesök på Casino Cosmopol efter att Johan kommit och hämtat oss (och efter vi kört vilse!), och jag blev än en gång påmind om varför jag hyser en sån motvilja för att spela om pengar. Min satsade hundring försvann ur handen på två röda, och det var ungefär precis så lattjo som det låter. Men så är det ju också jag som drar mig för att spela ens en femma på chokladhjulet på tivoli.



Födelsedagsbarnet och Arzana


Galnaste nånsin

Igår kan jag ha varit med om den sjukaste kvällen på mycket, mycket länge. Hastigt och lustigt blev det bestämt att jag skulle agera moraliskt stöd och stöttepelare till min barndomskompis Nina som skulle ut på en något påtvingad "dejt" med en bekant londonbo. Dejt är kanske fel ordval, förresten, men hur som haver blev det en sjukligt galen kväll som innehöll en massa skratt och galna upptåg. Seriöst så trodde både jag och Nina att vi, utan vår vetskap, blivit föremål för Dolda kameran, men trots en ökande skepsis så valde vi att göra det bästa möjliga av kvällen och hade riktigt, riktigt roligt. Denna kvällen är, utan tvekan, en kväll som vi förmodligen aldrig kommer glömma.


Personalfesten som spårade

Sakta men säkert börjar jag komma tillbaka från min dvala. Gårdagens (läs kvällens, nattens och tidiga morgonens) personalfest blev en riktig jäkla fest, alltså. Kräftskiva var temat för aftonen i fråga, och med hattarna på sne och snapsglasen i skytteltrafik höll vi samtliga ett himla tempo och var ordentligt på lyran redan innan det blitt mörkt. Festligheterna varvades med tipsrundor, högljutt skrålande och en spårlöst försvunnen arbetsledare, och innan vi visste ordet av hade vi, under ackompanjemang ifrån tonerna från Håkan Hellström, gjort en smärre missräkning av balansen och rivit hela partytältet. Lärdom av detta: en Tomas, en Johannis och en Linda (ståendes på en och samma stol?!) är ungefär tre personer för mycket.

Kräftskivan följdes upp med efterfest på Kaninstigen, och ända fram till närmare halv fyra befann vi oss i en skrattfylld dimma med en massa galna upptåg. Det arrangerades ett popcornregn, det fortsatte blandas GT och det tokdansades till SMK i strumplästen i trädgården. Då vi ungefär en fyra timmar senare vaknade upp och begav oss bort till jobbet var det med tunga steg och dunkande skallar, och med allra största sannolikhet var vi en bedrövlig syn för allas ögon.
Galet är nog rätta ordet. Galet men sjukt roligt!









Kulturvimmel

Det fastnade visst tre kända nunor på vimmelbild från fredagen. Se där.


Gbg it is

Direktrapport från Göteborg och läget är rätt sömnigt. För ett tag sedan vaknade både jag och Emmi upp från en långdragen powernap av en ilsken säckpipa som spelade på tvn, så nu jäklar är det taggat inför kvällen! Spotify dånar ur högtalarna, fröken Dahlqvist har slagit in GB-mannen i presentpapper och sen så är det middag. Kvällen stavas sedan fest och dans - det är så man gör i Göteborg!

Regressionen är på g!

Boken är utläst och mitt i detta nu upptas all min energi och kreativitet av förberedelser för morgondagen. Fredagkvällen bjuder nämligen på personalfest (i djurparken!), och som om inte detta vore nog kommer festligheterna att kryddas av temat kring "Ungdomens källa". Samtliga Sodexoarbetare kommer nämligen, som genom ett trollslag, att förflyttas x antal år tillbaka i tiden och återgå till barndomens bekymmerslösa dagar. Därför håller jag på att leta igenom såväl skrymslen som vrår efter en rättmätig outfit, och för att återspegla mitt yngre jag till fullo kommer jag att mixmatcha hejvilt. Alldeles nyss kom jag på mig med att fnissa lite löjligt för mig själv åt mina gamla paltor som åter ska få möta morgondagens ljus. Det kommer bli en sjukt nostalgisk afton!

För att bilder säger mer än tusen ord

Frukostfest vid klockan nio, genomtrevligt stadsparkshäng, halvljumma cider, säkert trettio grader, sms i "folkklyngan", en liten powernap och tokigt missat Block Party - här kommer valborg i bilder!







Valborgsplaner

Valborg på torsdag börjar te sig allt mer från suddigt till glasklart. Även fast det kommer gå i bakvänd ordning på själva dagen, men det tar vi då! Kvällen innan stundar Kvalborg på Wermlands, och alldeles nyss blev det spikat frukostfest hemma hos Nina på tidiga valborgsmorgonen, sen så blir det stadsparkshäng för (läs med!) fulla muggar. Peppen den är svinhög!

Fredag i Eslöv

Kvällen igår var en trevlig sådan i Eslöv med vänner. Tidigare på dagen hade det varit shoppingtur med syrran, och med bilen fylld med kassar och fynd begav jag mig vidare mot Eslöv framåt kvällskvisten. Där stundades nämligen festligheter, och efter ett par cider stod det klart att det inte (även om så egentligen vart planerat) skulle bli en vit kväll för mig. Som sagt, trevligt var det, och även om vi kände oss ganska gamla och felplacerade på festen efter förfesten hade vi himla kul ändån. Imorse väcktes jag av att Jönne slog datorn i mitt huvud, och det var inte helt okej.





Ett gäng Bromèeare i Lund

Nyss hemkommen från släktträffen i Lund, och det blev verkligen betydligt roligare än jag hade trott det skulle bli. Till en början var jag ganska skeptisk och kände egentligen inte för att följa med överhuvudtaget, men eftersom det faktiskt blev väldigt mycket trevligare än väntat var det bara massa plus!

Väldigt roligt att äntligen fått ansikten på en massa okända nästkusiner som man fram tills nu bara stiftat diffus bekantskap med på Facebook, och det blev massor med underhållande samtalsämnen om alltifrån feministiskt självförsvar till musik och konserter. Alltså så är jag väldigt glad att jag faktiskt följde med, för Bromèe-släktet var tusen gånger vassare än jag hade anat!



"Jag har ju inte alltid varit så här kort..."

Jag har blivit dålig på att blogga. Ibland blir det liksom så att man inte riktigt hinner med, och så har det varit på sistone. Det har varit fullt upp med annat nu i dagarna, och roligt har det varit.

För att börja med onsdagen var det dagen D som stod på schemat och tentan skulle göras. Jag var vansinnigt nervös och darrade som ett asplöv när vi stegade in i Mattehuset, och mitt i allting var vi ganska nojjiga att tentavakterna skulle göra en razzia i väskorna och komma på vårt läskigt stora spritförråd. Det hade INTE vart okej. Hur som haver så satt vi till slut där i salen och pulsen slog i 190. Seriöst så har jag nog aldrig vart så nervig i hela mitt liv, men efter ungefär en fyra timmar hade jag avverkat tentan och lämnat mitt öde i herr Hellsviks händer. Nu var det över, och det skulle firas!

Kvällen blev sen ganska vild. Vi startade med käk på Helsingkrona, drog vidare på förfest hos Charlotte och sedan blev det VGs. Det är egentligen skrämmande hur mycket det dracks under kvällens gång, men Pyramiden med sangria kan aldrig sluta väl. Det ska väl tilläggas att vi vart illa tvungna till att pausa under spelens gång, och det löpande kissekortet (läs: de kassa juridikskämten) blev snabbt hett eftertraktat!

Först så vart det cider. Sen så var det GT. Sen den där sangrian. Sedan blev det starkare. Och så blev det smuggelsprit. Sen därefter dracks det vin. Sedan ännu mer sangria. Och sen fann vi Tetra-vin. Sen blev det tequilarace. Sedan ännu mera cider.

Är det tenta så är det, och ja jäklar vilken rolig kväll det blev!



Bakfylla pågår!




Känn ingen sorg för mig, Göteborg

Ja då så, Beck är över och så är också helgen. Med undantag för den mentala dippen igårkväll har helgen varit fab, men jag har ju alldeles glömt bort att uppdatera er om vår sejour i Göteborg. Och det får vi ju göra något åt.

Som ni säkert redan vet steg jag och Joppe på vår GoBy-buss i torsdags eftermiddags för att bege oss upp mot västkusten. Jag tror inte jag behöver påpeka att vi självklart tog bussen med storm. Från det att vi steg ombord och fram till det att vi hoppade av vid Centralstationen såg vi till att hålla låda (och det ordentligt!) och ett tag tyckte jag nästan synd om våra stackars medpassagerare som var tvungna att stå ut med oss. Det fanns nog en hel del som drog en lättnadens suck då vi lämnade sällskapet.

Väl uppe hos Emmi såg vi till att leva Gbg-liv så mycket som vi kunde. Vi införskaffade spårvagnskort, det shoppades på Nordstan, vi blev introducerade för gayklubben Gretas, det lunchades salladsbord på Slimfood och det lirades biljard och pimplades vin fram till sena natten. Jag tror inte jag har skrattat så mycket på väldigt länge som jag gjorde under dessa dagar, så ett stort tack Emmi för att vi fick förära dig med vårt besök - låt det snart bli dags igen!




Emmis dag idag

Mel. "Per Gessle - Födelsedag"
Emmi: idag är det din födelsedag
- HURRA!

Mel. "Alice ?!"
Emmi, Emmi - who the fuck is Emmi?

Mel. "Kramsången"
Hon är vår största skatt
Hon gör vårt hjärta glatt
Och när vi kramas är hon vår
Vår kramis, vår kanin

Du är så söt jag blir så glad
Vi kan kramas varje dag
Du är så söt och det jag vill
Är att få en kram-kram till

Mel. Tommy Nilsson - Öppna din dörr

Känn ingen sorg, för vi kom till Göteborg
Där du kom och öppna' din dörr
Och allt blev som förr

Mel. Morgan och Lasse - Tippen

Emmi, här vill vi stanna kvar
För att, vi gillar dig så bra
Emmi - hurra, hurra, hurra!
För det är din dag idag!

Det här är allt ifrån Göööteboorg. Jag och Joppe är nog fasen värst. Men nån får ju vara det. Nån får dra lotten. Och SOM vi drar!  OCH: JAG VANN BILJARDEN!!! Nån ska ju göra det.

Mys.

Snodde en bild sen i lördags från Arzanas blogg, mest för att den är så jäkla klockren. En typisk sådan bild som man blir glad av - I löööööööv!


La dolce vita

Kvällen igår var f-a-b-u-l-o-u-s! Efter matchen (där vi kammade hem vinsten!) stack jag direkt hem till Evelina där vi gjorde oss i ordning och fixade till oss, och sen var det snabba ryck för att införskaffa nykter dricka på Statoil (ja, jag körde) och hämta upp Arzana. Därefter hundra knyck bort till förfesten hos Chris, och OJ vad roligt det var att se henne igen! Brun som en pepparkaka var hon också, och det var svinkul att höra om alla resebravader som sträckte sig från alltifrån pingpongshows till thaiboxning med ladyboys.

Ja, och sen urartade hela vår sammankomst till en riktig tjejkväll a la Sex and the City! Hah, ett tag var det det enda förekommande temat där inne i huset, och vi kom snabbt fram till att det var Nadja som, utan tvekan, var Samantha och det nog var jag som var den pryda Charlotte. Men så kul vi hade det! Blev en himla massa kamerablixtrar, tokhöga asgarv och så roligt att man nästan började gråta.

När vi väl skulle bege oss in till stan och Gästgivaren/B2 insåg vi illa kvickt att något inte var som det skulle. Efter att någon, lite halvt oroligt, ställt frågan till Julia om "den där svarta bilen" var hennes skjuts, vilket naturligtvis inte var fallet, såg jag till min fasa hur en okänd bil hade parkerat sig bakom min så att jag inte kunde köra ut. Ungefär lika snabbt insåg jag även att jag hade haft alldeles fel i mina tidigare spekuleringar, och att jag helt enkelt parkerat i grannens carport (!). Inte konstigt att han hade parkerat sin bil bakom min för att jag inte skulle kunna köra ut obemärkt, och efter att Chris hade slagit en signal till hennes bror hade denne fått tag i ägaren till bilen. Vi skrattade ungefär lika mycket som jag våndades, och ett tag var jag riktigt nojjig att carportens ägare skulle vara en vresig gammal gubbe som skulle skälla ut mig efter noter. Lyckligtvis var det en hyfsat ung grabb, och efter att jag fått fram ett litet nervöst "förlåt" kunde parkeringsproblematiken ordnas upp. Sen körde vi fort som attan därifrån!




Tidigare inlägg Nyare inlägg