Återuppstånden
Vad gör du nu för tiden?
Varför hör du aldrig av dig?
Det var alldeles för länge sen vi sågs...
I mitt förra inlägg, daterat till en tid då snön låg tjock och vit på stadens gator, annonserades ett hjärtligt välkomnande till vårt nya boende. Det blev också slutsignalen för mitt skrivande i denna blogg, vilket jag faktiskt måste erkänna var ett synnerligen dåligt avsked. Välkommen och hejdå avverkades sida vid sida i en helt för jäklig symbios, så vad återstår väl då än att göra om igen. Göra om och göra rätt.
Jag tänkte ge det en chans till, det här med mig och bloggen. Vid en given tidpunkt känner man nämligen att det som tidigare var preskriberat, nerlagt och inte längre lika roligt sakta börjar ändra sig till formen. Plötsligt känner man en längtan efter det där som höll på att glömmas bort, men som allt mer börjar ersättas av små ivriga ryck i den kreativa ådran. Jag känner det nu. Skrivkrampen har besegrats.
Bloggen är tillbaka.