En helt vanlig kväll i Lund
Hörrni, jag måste få berätta om min gårdag.
Det var nämligen kvällen då jag begav mig in till Lund för att för första gången hälsa på i Månssons nya lya. Det var också kvällen då jag, tillsammans med ovan nämnda Linda, Johanna och Emelie skulle äta en utsökt tacomiddag och ha härlig catch-up-tid, följt av hyrning av film och allmänt söndagsmys. Så långt är alla fakta korrekta och riktiga - men sen så gick det utför!
Under ivriga tillrop vände vi tillbaka hem till Månsson med filmen som vi valt. Det var den romantiska Remember me som följde med oss hem från Hemmakväll, en film som vi alla velat se under gudvethurlångtid och där förväntningarna var riktigt höga. Alltså såg vi till att göra det urmysigt med kuddar och hela köret, och väntade med spänning på att filmen skulle startas upp i datorns dvd-läsare. Vilket den däremot vägrade att göra.
Sorgen var ett faktum. Det tillkallades assistans genom panikslagna telefonsamtal, det felsöktes enheter på datorn, vi slets mellan hopp och förtvivlan och vi började så sakteliga inse att det inte skulle bli nån film. Efter noggranna övervägningar huruvida vi skulle hinna köra hem till Johanna, snabbspola filmen där så behövdes, och sedan panikköra tillbaka för att hinna med tåget ifrån Lund igen kom vi dock fram till att vi skulle bli tvungna att ägna kvällen åt nåt annat. Sällskapsspel brukar ju kunna liva upp även den sorgligaste stund, blev då vår tanke, och glada i hågen började vi botanisera bland Månssons spelutbud.
Vad som sedan hände vet vi inte riktigt hur det gick till. Innan vi visste ordet av låg det 52 nakna män på köksbordet - ja, spritt språngandes! - under höga tillrop och förfärade blickar. Att det enda alternativet efter den uteblivna filmen visade sig vara nude-kortleken kommer vi nog aldrig att glömma!
Det var nämligen kvällen då jag begav mig in till Lund för att för första gången hälsa på i Månssons nya lya. Det var också kvällen då jag, tillsammans med ovan nämnda Linda, Johanna och Emelie skulle äta en utsökt tacomiddag och ha härlig catch-up-tid, följt av hyrning av film och allmänt söndagsmys. Så långt är alla fakta korrekta och riktiga - men sen så gick det utför!
Under ivriga tillrop vände vi tillbaka hem till Månsson med filmen som vi valt. Det var den romantiska Remember me som följde med oss hem från Hemmakväll, en film som vi alla velat se under gudvethurlångtid och där förväntningarna var riktigt höga. Alltså såg vi till att göra det urmysigt med kuddar och hela köret, och väntade med spänning på att filmen skulle startas upp i datorns dvd-läsare. Vilket den däremot vägrade att göra.
Sorgen var ett faktum. Det tillkallades assistans genom panikslagna telefonsamtal, det felsöktes enheter på datorn, vi slets mellan hopp och förtvivlan och vi började så sakteliga inse att det inte skulle bli nån film. Efter noggranna övervägningar huruvida vi skulle hinna köra hem till Johanna, snabbspola filmen där så behövdes, och sedan panikköra tillbaka för att hinna med tåget ifrån Lund igen kom vi dock fram till att vi skulle bli tvungna att ägna kvällen åt nåt annat. Sällskapsspel brukar ju kunna liva upp även den sorgligaste stund, blev då vår tanke, och glada i hågen började vi botanisera bland Månssons spelutbud.
Vad som sedan hände vet vi inte riktigt hur det gick till. Innan vi visste ordet av låg det 52 nakna män på köksbordet - ja, spritt språngandes! - under höga tillrop och förfärade blickar. Att det enda alternativet efter den uteblivna filmen visade sig vara nude-kortleken kommer vi nog aldrig att glömma!
Kommentarer
Trackback