Då börjar man landa...

Då var det ett tag sedan det skrevs och det är dags igen!

Mina första veckor som service management-student har flutit på väldigt snabbt och väldigt bra. Så pass väldigt bra och väldigt snabbt att det inte riktigt har funnits tid till sånt som blogg och annat skrivande. Jag trivs verkligen som fisken i vattnet, och jag är så glad att jag lyssnade till mig själv och förstod vad som var det enda rätta förra hösten. Nu har jag påbörjat en utbildning som jag känner är Linda till 110%, och det känns helt grymt!

Så vad har då hänt sedan nollningen och fram tills att jag numera kan kalla mig en "etta"? Jo, nollningen avslutades på bästa sätt med en fantastisk Oscarsgala-sittning med glitter och glamour, och sedan var det inte många dagar förrän den första kraftmätningen skulle komma. Vår första vecka innehöll nämligen - förutom nollningens aktiviteter och upptåg! - en ordentlig rivstart med en bok på närmare femhundra sidor. I torsdags var det därmed dags för den första tentan i form av en 1-X-2-dugga, och därefter var man så pass slutkörd att det kändes som om luften helt gått ur en. Ett pyjamasparty med Kollektivet var precis vad som hjälpte framåt kvällen!

Efter att ha lärt oss massor om servicemöten och relationsmarknadsföring har vi därefter gått vidare till ekonomiska begrepp. För mig som aldrig läst ekonomi i hela mitt liv kan jag säga att det är en ordentlig utmaning - under dagens case satt vi åtskilliga timmar och slet vårt hår i ren frustration! - men förhoppningsvis ska det klarna allt eftersom. Att mitt Visa-kort blev spärrat och itu-slitet framför mina ögon så fort jag lämnat skolans byggnad gjorde mig dock inte särskilt mycket mera motiverad att studera räkenskaperna, men det kan vi låta vara osagt.

På det hela taget har jag kommit på mig själv med att, efter ett par månader och en något skeptisk start, äntligen börjat känna någon form av hemmahörande i staden Helsingborg. Det kan nog bli riktigt bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback