Hemsökt?
Jag måste säga att jag börjar bli lite rädd för våran lägenhet. Kanske inte själva lägenheten om man nu ska vara helt korrekt, men desto mera själva området vi bor i. Sedan vi flyttade hit i maj har vi berikats (eller kanske berövats) med två inbrott i källarförrådet, en inslagen ruta följt med inbrott i bilen, en kvickt igenlimmad tvättstugenyckel och en snodd mobil. Är man uppväxt i en by där alla känner alla och inbrott är av sådan karaktär som knappast händer, så är det en ordentlig omställning. Häromdagen blev jag bestulen på alla mina vinterjackor - lägg märke till att jag hade lyckats samla på mig fyra stycken! - och igårkväll höll jag nästan på att bli rånad.
Igårkväll skulle jag nämligen, helt oprovocerat och oskyldigt, promenera ner i källaren och kasta ett par soppåsar. Samtidigt som det kastades bananskal och reklamblad tänkte jag dessutom ta en sväng bort till tvättstugan och boka en ny tvättid, och när jag öppnade dörren bort mot tvättstugeingången möttes jag av tre mystiska killar som såg till att springa snabbt därifrån när jag äntrade rummet. Samtliga iförda svarta luvtröjor med huvorna uppe. Jag kan lova att min hjärtrytm ökade minst en två tre skalor, men tur var det väl att de bestämde sig att rusa. Jag vet inte vad det var för några killar, men klart var ju att de inte hade någon särskilt legitim anledning att vara där i källaren. Jag kan också intyga att jag gav fanken i att boka någon tvättid och istället rusade därifrån jag med. Sen var det jag, nerrullade persienner och låsta dörrar hela kvällen.
du skrämmer mig!!! sånt där har vi PEPPAR PEPPAR inte upplevt ännu. vad är det för jävla hus ni bor i? Har ni dörren öppen nere på gården eller hur fan kommer de in? Otäckt! Jag ska aldrig dit ensam igen!