Linda Bromèe

Det finns två saker som kan sägas genomsyra denna vecka. Den ena är att jag blivit beroende av lipcyl, och det andra är att jag har fått ett inredningsuppdrag.

Innan min kära pojkvän begav sig upp till Halmstad för den sista utbildningsveckan gav han mig ett ytterst nöjsamt uppdrag inför veckan. Eftersom han vet att jag är upp över öronen förälskad i allt vad Ikea heter, så gav han mig i uppgift att göra upp förslag på inredning inför den annalkande flytten. Vi flyttar ju som bekant till Helsingborg om ungefär en månad, och med tanke på alla de kvadratmetrar som vi kommer att ta över krävs det liksom ganska mycket nya möbler. Därför är jag nu i full gång med att göra upp inredningslösningar och dekorationsförslag, och jag måste säga att jag trivs som fisken i vattnet. Förhoppningsvis kommer även Björn att gilla mina idéer och slippa ångra att han gett mig fria tyglar!

Mitt i alla vaser, panellängder och byrålådor har jag däremot ett smärre dilemma. Mina läppar fullständigt brinner och skriker efter lipcyl i stora mängder, och utan mitt lipcyl så känner jag mig bar, naken, exposed och rädd. Därför har jag omsorgsfullt placerat ett lipcyl i varje väska.

Jag känner mig onekligen som fröken Montazami.