Linda Bromèe

Söndagkväll och imorgon är det nya tag. Den här veckan har varit jobbig. Jag är glad att den är över, för den har varit väldigt tung. Idag var Annelies dödsannons i tidningen, och det kändes helt overkligt hela grejen. Jag kan fortfarande inte fatta att hon inte längre finns här bland oss, man väntar nästan på att telefonen ska ringa och att Annelies glada röst ska vara där i andra sidan luren. Egentligen kan jag inte förstå hur livet ska gå vidare utan henne, men på något sätt så måste det ju göra det.

Är glad för alla vänner som har ställt upp för mig under den gångna veckan. Just nu behöver jag er mer än någonsin, och jag är väldigt tacksam att jag har er vid min sida. Jag kommer inte vara mig själv på ett tag framöver, det kan jag nästan säkert säga, men ni ska verkligen veta att jag uppskattar alla varma ord och vänliga gester. Annars vet jag inte hur det hade gått.