Tankar inför alla hjärtans dag
Då har man måndag i blodet igen! Visst och okej, den där klämchecka frasen passar fan så mycket bättre på fredagar när helgen står för dörren - men från och med idag har jag börjat gilla måndagar. Ända sedan jag kan minnas har mina tidigare associationer med måndagar varit negativa och ångestdrypande, men nu jäklar har vi ändrat på det! Tänk vilka möjligheter det ger egentligen - en ny start, man påbörjar något nytt och man kan fylla veckan med nya spännande händelser.
Den här veckan har stora potential att bli en lyckad sådan. Som ni säkert har kunnat utläsa mellan raderna har jag varit ledig idag och har hittills mest ägnat dagen till att plugga äktenskapsrätt. Det är nämligen det som står på schemat på Jiken denna veckan; äktenskapsrätt, samborätt och arvsrätt. Med andra ord sådana grejer som man förr eller senare kommer att ha användning av. Det känns ganska bra att få få en bred grundkunskap i vårt svenska rättssystem, för som min kära vän Sanna så fint uttryckte det så är det ju aldrig fel att ha en konsult i dessa frågor. Jag kan dessutom intyga att det inte heller är helt galet att kunna vara en konsult i dessa frågor!
Nu i veckan är det föreläsningar på tisdag, onsdag och torsdag och vi går över till lite tyngre fyratimmarspass. Emellan varven kommer min vecka även att fyllas med lite mera lättsmält underhållning och social stimulans.
Imorgon är det träning, senare i veckan väntar det en IKEA-tripp med H, på torsdag är det Johan Glans i Eslöv och till helgen är det den 14 februari. Alla hjärtans dag.
Jag känner mig lite kluven inför denna dag. Det här är första gången på gud vet hur många år som jag har pojkvän att fira denna dagen med. Helt ärligt, jag vet knappt hur man gör!
Jag tycker att Alla Hjärtans Dag har förstorats allt mer och blivit lite av ett kommersiellt jippo. Det är egentligen konstigt att det ska finnas en specifik dag då man ska visa sin kärlek och omtanke. Det skulle nog kännas mer ärligt menat om man istället gjorde det på vilken dag som helst under året, att det liksom inte behövdes något särskilt datum. Kanske resonerar jag så här eftersom jag inte har så stor erfarenhet av förhållanden, så därför ska det faktiskt bli ganska kul att fira detta året. Frågan är bara hur jag ska uppvakta min pojkvän på rätt sätt. Jag tror mer på gester och uppskattning än att uppvakta med någon dyr present. Därför vill jag komma på det ultimata sättet att visa min kärlek på, och jag skulle verkligen behöva hjälp. Är det någon som har några idéer tas dom varmt emot - fram till dess fortsätter jag att brainstorma på egen hand.