Linda Bromèe

Nyss kommit hem från samkvämet i Eslöv och det blev en trevlig kväll som hade en märklig förmåga att bli senare än vad vi hade trott. Kvällen inleddes med lite tävlingar där första grenen var musikalisk och lagvis (och där lag Emmi, jag och Emelie kammade hem segern) och den andra grenen var individuell och OS-inriktad. Det handlade helt enkelt om att ha nördigt mycket koll på vilka medaljer som tagits, hur många poäng Pakistan förlorade med i landhockey och hur många poäng det var som skiljde mellan bågskyttar. Ja, som ni förstår var det onödig statistik och fakta som stod i fokus, och en kamp som jag själv gick vinnande ur.

Det hela fortsatte med hjärnkonstruktioner i sällskapsspel där samtliga inblandade gick igenom människans olika utvecklingsstadier, en och annan hamnade på psyket och de flesta av oss med jämna mellanrum förvisades till olika behandlingsrum. Efter en rafflande spelomgång bestämde vi oss för att fastna framför filmen Awake (där den mesta energin gick åt till att dregla över Hayden Christensen) och innan vi visste ordet av var klockan mitt i natten och vi slötittade på hormonstinna grabbar som blev alldeles sönderslagna i någon slags amerikansk extremboxning. Det är sånt som händer där i Eslöv.