Blog action day
Idag är dagen då tusentals bloggare runt om i världen tillsammans ska slå ett slag för att uppmärksamma miljön, och för att inte vara sämre tänkte även jag ansluta mig till dessa. Aussien Collins Ta'eed som är initiativtagare till detta får därmed äran att vara min vardagshjälte måndagen den 15 oktober.
Hur ska vi människor verka för att vår världs miljö ska få ett så skonsamt utgångsläge som möjligt, och på vilket sätt bidrar jag själv till ett aktivt miljöförbättrande? Svaren på dessa frågor är långt ifrån enkla eller självklara, och när det väl kommer till kritan är det kanske svårare att leva upp till sina åsikter på det sätt man egentligen skulle vilja. Jag menar, det är ingen konst att prata vitt och brett om hur vi alla borde vara rädda om miljön, det kan nog vem som helst med tillräckligt mycket hjärnsubstans klara av. Det svåra ligger väl således i vår förmåga att omsätta våra visioner till verklighet, och det är kanske där som vi alla borde lägga en betydligt större del av vår energi och produktivitet. Hade vi alla gjort det så hade vi varit en bra bit på vägen.
Min vardag består till stor del av pendlande med kollektivtrafik, och en dag som denna tar jag mig tid att verkligen reflektera i detta ur ett miljövänligt perspektiv. Visserligen har jag ju inget större val än att tillbringa dessa drygt 94 minuterna tur och retur på bussen mellan skolan och hemmet, just av den enkla anledning att jag ännu inte tagit något ordentligt tag i den där körkortsbiten. Men ändå, nu när jag tänker närmare på det ser jag mig nästan som en vardagshjälte i ungefär samma kaliber som Collins Ta'eed. Genom att jag åker kollektivt bidrar jag till att det inte släpps ut lika mycket koldioxid och andra gaser som är skadliga för miljön, och genom mitt ständiga pendlande med tåg bidrar jag på ett än mer övertygande sätt till ett bättre miljöval. Det ligger nämligen något i SJ:s reklamkampanj om att "när andra skryter om kraften från hästar, så skryter vi om kraften från en liten fågel". Jag tror att kollektivtrafiken är något som vi alla kan bli lite bättre på - lämna bilen hemma på de sträckor som är trafikerade med tåg och spara både bensin och naturresurser.
I övrigt så finns det säkert tusen andra olika sätt som jag kan ta till mig som individ i det jordiska kretsloppet; kanske borde jag bli en allt flitigare sopsorterare, en allt mer trogen konsument av KRAV-märkta och ekologiska varor och en allt mer insatt naturrättsaktivist. Fram till dess fortsätter jag att vara en del av kollektivtrafikens nav.