Linda Bromèe

Valborg firades ute i Brostorp/Snogeröd, och det blev en kväll som kom att innebära en mängd minnesvärda händelser. Det blev en sofistikerad och social inledning i form av middag, och följdes upp med ett par omtvistade och skrattframkallande spelpartin. I takt med övergången från det omdömesgilla tillståndet förvandlades plötsligt spelrummet till ett slagfält med vilt och dramatiskt gräddbullskrig, och efter ett tag var samtliga inblandade förevigade på gräddnosförsedda foton. Generationsklyftan var tydligen helt den motsatta, men det var sannerligen extremt amusant och nöjsamt!
Konsumtionen av de alkoholhaltiga rusningsdryckerna försatte oss skrämmande tidigt i ett drucket tillstånd, och halkande med nylonstrumpor på den hala parketten blev ett faktum innan kvällen ens hade börjat skymma.
Någon timme senare bevittnade vi följaktligen familjen Anderssons egenkomponerade majbål, och ungefär samtidigt utfördes en påringning till fröken Nilsson i Trelleborg. Hon må ha verkat skeptisk till Snogeröds pompösa utbud, men bedyrade samtidigt att Trellefesten inte var mycket att hurra över. Det är ju lätt att avgöra vem som hade roligast!
Det flammande bålet följdes upp med en för evigt minnesvärd allsång i vardagsrummet, och aldrig förr har det väl uppmätts ljuvare toner än dessa. Tösaskrik och melodiösa skränanden till Enriques "Do you know" borde från och med nu vara standard på fest!