Linda Bromèe

Så var det då dags för en icke allt för diger uppdatering. De senaste dagarna har bloggandet befunnit sig på lågvarv, mycket eftersom jag befunnit mig bortom all modern teknik som internet och bredband i min farmors gamla hus i Höör. Och mycket eftersom mitt inledande sommarlov ganska mycket kommit att koncentreras kring Skånes djurpark.
Poolkiosken och jag, 45 dagisbarn och 27 Simpsonglassar. Mycket nöjsamt.
Dock får jag erkänna att jag återigen lyckats prata före jag tänker, vilket extremt komiskt och något utskrattat resulterade i att jag helt enligt kundens förfrågan bad Daniel att visa storleken på kulorna.
För att återgå till mitt logerande i Höör så kan det kort och koncist sammanfattas som ett sömnlöst tillstånd. Om man sedan har i åtanke att min farmors hus har varit obebott i över två år, och dessutom adderar min livliga fantasi, är det kanske inte allt för oförståeligt att jag i takt med nattens intåg började inbilla mig skrämmande hemskheter. När jag sedan började höra ett läskigt högt dunkande utanför fönstret trodde jag faktiskt att min sista stund var kommen. Då jag långt om länge lyckats somna ifrån den horribla situationen skulle jag bara några timmar senare väckas av en väldigt högljudd asfalteringsmaskin. Hej hej sommar!