Fredagkväll är glädjekväll
Min sista lediga vardag har spenderats precis så som en sista ledig dag bör spenderas.
Eller okej, jag antar att grälet med mamma fick den positiva kurvan att dras ner en aning. Fast man kan ju inte vara skenhelig och perfekt alltid. Det räcker med att man är det så ofta det går.
Dagen innebar en tur in till Lund för en gemytlig start på den kommande helgen. Efter att jag hållt på att halka och slå halvt ihjäl mig, lyckades jag på nåt vis rädda situationen genom att hastigt hoppa lite på stället. Ett knep som jag faktiskt lärt mig ur Nalle Puhs klokbok - "för att visa att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig"
Inte vet jag, men jag antar att det funkar lika bra när man håller på att halka.
Sprudlande av energi efter dagens räddningsaktion drog jag snabbt bort till Filmstaden för att säkra mina biljetter till förhandsvisningen i nästa vecka. Har man kontakter så har man.
Senare lyckades jag efter viss beslutsångest att fynda en tröja, och att den sen var på rea och kunde flörta in sig bra hos min budget gjorde ju inte saken sämre.
Några kronor fattigare åkte jag vidare hemåt, och blev upplockad av Emmi i Sandby. När vi ändå var i krokarna passade vi på att ta en sväng in om Anderssons, där vi hamnade i ett smärre dilemma. Skulle kvällen bli syndig, eller skulle kvällen bli nyttig? Till slut fann vi en kompromiss, och investerade i vindruvor och naturgodis. Dock var det lite av en besvikelse att vi ännu inte kunde gambla till oss en insats i Limbo, men så fort startskottet har gått ska vi vara på plats med våra nummer. Man kan ju begära en vinst.
Efter att vi hämtat Emmis kvarglömda mobilladdare drog vi vidare mot Harlösa, och jag fick en detaljerad beskrivning av Emmis drömragg. Go for it girl - har han ett sensuellt duschdraperi kan inget gå fel!
När vi väl kommit hem var det dags för mig att få proffessionell experthjälp och stödundervisning i matte. Måste säga att det är klurigt värre, men samtidigt intalar jag mig att det bara är en termin kvar tills jag slipper eländet. Men efter att Emmi och Månsson hade lärt mig allt om symmetrilinjer och pqform kunde jag se ljuset igen, och kände genast möjligheterna komma tillbaka.
Pluggandet avlöstes av en mycket trevlig kväll på pizzerian i Harlösa. Vid närmare eftertanke var det nog bara oliverna i min kycklingsallad som var ett minus, men även det kunde åtgärdas då Månsson snällt tog emot dom. Maten avnjöts under trevligt prat, och vi beslutade en gång för alla att undanhållande inte fick förekomma. Ja, vi pratade faktiskt så länge att dom till slut demonstrativt släckte ner belysningen. Vi fattade piken, och vandrade hemåt igen. Snacket fortsatte och tog sig en annan dimension, och nu övergick det bokstavligt talat till skitsnack. Att detta ämnet kan få folk så engagerade!