Under anaeroba förhållanden
Efter dagens besök på öronkliniken är det nu fastställt : min hörsel är (precis som jag redan visste om) nedsatt, jag har svårigheter att urskilja en del konsonanter, det ömma området bakom örat kan vara ett resultat av borttagen muskelvävnad och en remiss för nästa operation är skriven för det första kvartalet nästa år. Däremot har stigbygeln på något vänster lyckats placera sig totalt oväntat, ett välkommet "snedsteg" som resulterar i att jag faktiskt fått bättre hörsel än väntat. Och från och med nu får det komma hur mycket vatten i örat som helst, och detta glädjebesked kommer att firas med Högevall imorgon bitti. Det torrlagda ökenlandskapet ska bytas ut mot en oas.
Sjukhusbesöket följdes upp av en tur till Nova som inkluderade en mocca latte på Espresso House med mamma, en skjorta och en väska. Det negativa är väl således att min ekonomi börjar hinna ikapp mina shopaholic-fasoner. 400 kvar denna månaden, snart får jag börja leva spartanskt.
Efter Nova blev det city med Emelie, och även denna dag hölls Fight-trenden uppe då vi plötsligt träffade på Sabina.
Lund ersattes med Malmö som ersattes med Oxie, och två timmars träning låg framför oss. Det inleddes med löpning ute, och följdes upp av mycket fys och försvarsspel. Mycket tufft men mycket givande med andra ord.
Efter att vi halvt om halvt fått erfara en nära-krock-upplevelse i bilen mot stationen följde vi upp Tema Häpnadsväckande genom att lyckas hamna i den tysta kupèn på tåget hem. Än en gång insåg jag att ett liv av förtegenhet inte är något för mig, men efter de stränga uppmaningarna från damen bredvid fick jag finna mig i att kväva mitt skratt och ivrigt gestikulera via kroppsspråk.
Väl i Lund genomförde jag något som för alltid kommer att bli ihågkommet som Den Vansinniga Språngmarschen, och inspirerad av veckans teoriprov såg jag plötsligt parallellerna mellan spurten och det anaeroba arbetet vid spjälkning. Men jag hann, gott folk - jag hann!
Sjukhusbesöket följdes upp av en tur till Nova som inkluderade en mocca latte på Espresso House med mamma, en skjorta och en väska. Det negativa är väl således att min ekonomi börjar hinna ikapp mina shopaholic-fasoner. 400 kvar denna månaden, snart får jag börja leva spartanskt.
Efter Nova blev det city med Emelie, och även denna dag hölls Fight-trenden uppe då vi plötsligt träffade på Sabina.
Lund ersattes med Malmö som ersattes med Oxie, och två timmars träning låg framför oss. Det inleddes med löpning ute, och följdes upp av mycket fys och försvarsspel. Mycket tufft men mycket givande med andra ord.
Efter att vi halvt om halvt fått erfara en nära-krock-upplevelse i bilen mot stationen följde vi upp Tema Häpnadsväckande genom att lyckas hamna i den tysta kupèn på tåget hem. Än en gång insåg jag att ett liv av förtegenhet inte är något för mig, men efter de stränga uppmaningarna från damen bredvid fick jag finna mig i att kväva mitt skratt och ivrigt gestikulera via kroppsspråk.
Väl i Lund genomförde jag något som för alltid kommer att bli ihågkommet som Den Vansinniga Språngmarschen, och inspirerad av veckans teoriprov såg jag plötsligt parallellerna mellan spurten och det anaeroba arbetet vid spjälkning. Men jag hann, gott folk - jag hann!
Kommentarer
Trackback