Linda Bromèe

Jag har reflekterat över en grej. Jag har försovit mig på tok för mycket på sistone, åtminstone för ofta om man ska vara grammatiskt korrekt. Det är illa, och då menar jag RIKTIGT illa. Jag har nämligen fått stressa sönder totalt och fått vika av från mina traditionella morgonrutiner. Jag har alltså fått hoppa över både tedrickandet och tidningsläsandet. Ja, ni förstår hur illa det är. It's killing me.
Även om jag känner till orsakerna till dessa oförlåtliga fasoner så har jag varken energi eller självdisciplin för att styra upp det, i alla fall inte inom de närmaste dagarna. Det handlar så klart om det traditionella och frekventa problemet att gå och lägga sig i tid.
Idag har jag faktiskt en giltig anledning till att fortfarande vara uppe, då det faktiskt inte var allt för längesen som jag kom hem från träningen. Med andra ord är jag fortfarande uppe i trim, och då funkar det helt enkelt inte att bara stänga av all positiv energi som gör mig alldeles klarvaken. Träningen var stentuff och kanon, och hjälp vad det kommer kännas imorgon. Trappstegen på bussen kommer inte bli någon höjdare.
Dessutom har jag nyss insett att bloggande till tonerna från Kasta sten a la Slagsmålsklubben verkligen INTE är någon bra kombination. Hjälp, vad noradrenalinet plötsligt riskerade att slå till - och mannen, vad stressfaktorerna jobbade på högvarv!