En sömndrucken tisdag
Då var det bloggdags igen. Ibland är det svårt att avgöra om man egentligen har något som det är värt att skriva om - jag menar, det som är fascinerande för en kan ju lika gärna vara en ohygglig pina för en annan.
Just för tillfället är jag inne i ett sömnigt stadium, och dagens insikt har därmed varit att det är förenat med katastrof att kolla bio på tidiga morgonkvisten. Tänk er själva; en relativt komfortabel biofåtölj, dämpad belysning och en mysig jacka som ett värmande täcke - det var (ing)en bra kombination.
Så till den själsliga biten. Nu är det än en gång bevisat att romanser och svärmeri antagligen inte är någonting för mig. Ett av mina motton är att det alltid funkar att associera sitt liv till filmer och musik, och då är det väl lika bra att även här dra ett citat och hänka på det vinnande konceptet - "Jag ska bli celibat!"
För fröken Bromèes liv verkar melodin vara given, saker och ting fungerar varken eller. Funkar det någonstans, så slår det slint på något annat. Just nu funkar det på planen, tillsammans med handbollen. Och det kan ju faktiskt jämna ut allt det där andra.
Let the sunshine in
Vinterhalvåret med dess kalla väder förvandlar mig till en ytterst blek upplaga a la Snövit, och min vinterbleka hy är absolut inget som går att uppskatta. Jag hatar det. Så med vårens skinande solstrålar känner jag äntligen glädje och förhoppningar igen, och jag tänker från och med nu ta varje tillfälle i akt att uppdatera brännan.
Dagen till ära har tillbringats i solariet på Hälsostudion, vilket förhoppningsvis har resulterat i nån liten nyans av färg. I vilket fall var det en väldigt gemytlig stund med tonerna från If tomorrow never comes från radion, tills jag efter ett tag somnade ifrån både ljus och musik. Trots ett hutlöst pris är ju faktiskt solarium livet på en pinne, och jag tror starkt på vardagslyx med jämna intervaller.
Otursförföljd
Jag trodde verkligen, eller i alla fall hade jag hoppats, att det där med snö skulle vara ett avslutat kapitel från och med nu. Men ack så fel jag hade; vid uppstigningen i tidiga ottan, och under inflytande av mitt extremt lättretliga morgonhumör, möttes min kisande blick av snöflinga efter snöflinga som sakta dalade ner mot marken. Därmed gick också min traditionella morgonrutin i stöpet, för bara tanken på att bege sig ut i snön endast iförd pyjamas för att hämta tidningen var bara att glömma. Ve och fasa, jag fick alltså sitta och läsa gårdagens Kvällsposten för att överhuvudtaget kunna stimulera mitt behov av nyheter och artiklar. Ja, ni förstår själva hur illa det var. Lyckligtvis kunde i alla fall teet göra mig på gott humör.
Nej, nu är det hög tid att pulsa fram genom snön mot bussen. Man kan ju i alla fall hoppas att bussen är inställd, men sån tur har väl inte ens jag denna otursmorgon.
Undermedvetna reaktioner
Som fallet från skyarna
Än en gång slogs mina meteorologiska profetior sönder och samman. Uppenbarelser av vårväder blev till en avskräckande sanning av snö och yrväder, och en total kullkastning av min för dagen planerade förändringsfas. Men enligt ett uttalande innebär en kullkastning av en hypotes att man har mer kunskap än tidigare, så allt är ju relativt. Och dessutom har dagen berikats med gemytlig pulkaåkning, så jag är nöjd ändå.
Någon timmes sommarjobbsansökning senare tampas min hjärna för tillfället med några frågeställningar av det mer lättsamma men dock så anmärkningsvärda slaget. Är killen på blogg.se's startsida en äkta Johan Glans look-a-like, eller möjligtvis en okänd tvillingbror? Varför stavas te och kaffe på så många olika sätt, och hur vet man egentligen när man har som roligast?
En vokabulär sönderägning, det är målet just nu.
Missanpassad ungdom
Jaha, och så var det med mina storslagna planer om att sväva bort i ett virrvarr av litterära skrifter.
I dagens samhälle uppmuntras man att vara en självständig individ, vilket är mycket motsägelsefullt då man inte ens får beställa en bok om man inte är 18. Så fram tills det att jag nått denna högt aktningsvärda ålder om 38 dagar får jag helt enkelt finna mig i att förlita mig på min mors moderliga assistans för att överhuvudtaget ha möjlighet att bli bildad och kunnig.
Att observera vid ett eventuellt självständigt förverkligande:
1) Förpackningsdatum : vid myndig ålder, och inte en dag tidigare!
2) Specifika krav : förutom åldersgräns bör du se till att ha en humanitär livlina, gärna någon 40+
3) Den gyllene regeln : vad du än trodde, så trodde du fel!