OV Beachhandboll
090324
Det något dumma med vår träningstid är ju att man är så uppe i varv när man kommer hem och det är dags att sova, det blir liksom svårt att helt stänga av allt det där som träningen har inneburit. Får väl läsa några kapitel i boken fram till det att jag kan somna. Trots allt ska jag ju upp vid kvart i sex imorgon, så jag behöver all den sömn som jag kan få.
Imorgon blir det späckat schema.
Helg och Lundaderby
Denna veckan har gått äckligt fort. Den andra halvan av veckan har vart betydligt mycket bättre än den första. Det har vart en blandad kompott, så att säga, och det kändes bra med ett härligt slut på helgen.
Kvällen igår var himla trevlig. Blev film- och musikkväll med Björn, och det var längesen jag skrattade så mycket. Naturligtvis såg vi också säsongsstarten av nya Robinson, och redan nu har jag bestämt mig för att heja på den gulliga gubben i svart toppluva. Jag vet inte vad han heter, men han verkade vara hur festlig som helst!
Idag var det lundaderby mot H43, och när slutsignalen löd fick vi tyvärr se oss besegrade med tre bollar. Trots det var vi grymt nöjda med vår insats, både nu idag och under säsongen i stort, så ungefär i samma veva som matchen tog slut for korken iväg och vi firade med champagne! Lite sorgligt att säsongen är över nu, men förhoppningsvis så blir det åtminstone Åhus i sommar. Ett stort tack till den hängivna klacken som kom och hejade idag, det blev jag väldigt glad för!

Trots allt
Handboll på schemat
Efter matchen åkte vi in en sväng till Månsson för lite samkväm och skitsnack. Nu har vi äntligen beslutat om vår bokcirkel - första boken kommer att bli Falling man av Don DeLillo, och det kan nog bli bra. Boken handlar om tragedin med World Trade Center 2001, helt ofattbart att det i år är åtta år sedan det hände. Det känns som om det var igår - jag minns precis vad jag gjorde den där septemberdagen när jag möttes av nyheterna att flygplanen hade kapats och flugit rakt in i tvillingtornen. Varenda liten detalj. Boken har för övrigt fått mycket bra kritik, så ska bli spännande att se hur bokcirkeln kommer att inledas.
Nu närmar det sig natt och jag ska gå och sova. Jag har beslutat att jag inte ska gräva ner mig i depressionen något mer just nu, utan att jag helt och hållet ska inrikta mig på mig själv och se till att ha en himla rolig vecka. Imorgon ska jag dessutom på anställningsintervju, och mer om detta får ni höra om imorgon. Så länge jag inte tabbar mig totalt, det vill säga.
Fredag
Nu ska jag fortsätta att ladda - genom att tömma diskmaskinen och vara allmänt hjälpsam. Efter grälet igårkväll känns det som om jag gör bäst i att försöka ligga på plussidan här hemma. Inte direkt för all framtid, men åtminstone för, ja, just för dagen!
Helgen som har gått
Nu idag har vi haft en lugn och mysig förmiddag fram tills dess att Magnus skulle bege sig hemåt (med sin söndriga bil) och jag skulle bege mig in till Lund och Idrottshallen. Där väntade nämligen match mot Trelleborg, en match som gled oss ur händerna i slutminuterna men som ändån var himla bra. Surt att tappa det på slutet, förstås, tror dom vann med två eller tre bollar. Kändes ändå som om vi hade övertaget i spelet matchen igenom, men det är väl bara till att tänka framåt och fokusera på fredagens match mot Pandora. Även om den kommer bli tuff som fasen.
Plugg och träning
Vidare och hälsade på kusinen i hennes butik innan jag vände hemåt. Trevligt och skönt att bara prata av sig, och prata har vi ju en förmåga att kunna göra i flera timmar utan att riktigt märka hur tiden springer undan. Trevligt var det i alla fall, och efter Östra Mårtensgatan begav jag mig bort för att hämta upp Marina för vidare färd mot Harlösa. Snabbt hem om för att käka och kolla lite av matchen innan det var dags att vända tillbaks till Lund igen, och jag försökte än en gång utvidga Marinas minst sagt begränsade smaklökar. Dock vägrade hon å det bestämdaste att smaka både ostron och crabfish - den kvinnan vet verkligen inte vad hon går miste om!
Efter att Ekström anslutit på Lindvägen blev det in till Lund för träningen. Riktigt kul denna veckan också, och det känns bara så himla rätt och bra att jag börjat spela nu igen. Jag har nog saknat det mer än jag har vetat om, och det är så jäkla gött att vara tillbaka och bara köra på. På söndag väntar hemmamatch i Idrottshallen i Lund, vilket naturligtvis är en självklar anledning för alla ni Lundabor (och ni som bor i närheten) att bege er bort mot hallen och supporta oss. Nu på söndag, 17.00, missa inte. And that's a fucking order.
Tillbaka på Lindängen
Nu ikväll stundar det VM-kväll på Lindvägen med handbollen och lite speltajm. Ekströms och Marina kommer hit om någon timme, så jag gör nog bäst i att städa undan lite i huset så här är nåt sånär presentabelt skick. Ska hinna med att dra ihop en fruktsallad också hade jag tänkt, så jag bör nog rusa nu. Blir nog en trevlig kväll!
Roligaste nånsin
Vart är landslaget påväg?!
PANG
Till Kroatien är landslaget påväg!
Hillariöst! Kolla klippen här!
Ont i hela kroppen
Handbollen igår då - det var riktigt roligt! Även om vi verkligen inte var sådär jättemånga på träningen igårkväll var det ändå himla skoj att vara tillbaka på planen igen, och förhoppningsvis blir vi fler i nästa vecka. Det känns sjukt kul att kunna ta upp handbollen nu igen, och jag hoppas verkligen det kommer funka. Folket verkade i alla fall hur trevliga som helst, så här ser vi redan fram emot nästa tisdag. Bra att du drog med mig, Marina!
Ikväll blir det middag och filmmys hemma hos Månsson. Eftersom hennes pojkväns filmer bara verkar bestå av actionfyllda pangpang-rullar har jag fått i uppdrag att ta med mig någon film som är mera lättsmält. Har en hel del filmer som jag köpte hem från Thailand som jag inte sett än, så lutar mot att det blir någon av dom.
Hur tillbringar DU din kväll?
Åter i hetluften
Rapport från Staffan Holmqvist Memorial i Malmö Arena igårkväll. Vi var grymma. Det blev ett lyckat arrangemang med många kära återseenden med gamla Fightare och SkHFare. Trots att vi inledningsvis oroade oss för att vi skulle vara ringrostiga med tanke på att det gått ett tag sedan de förra arrangemangen så fixade vi det hela galant. Jag blev blixtinsatt pressvärd och hade hand om alla journalister och fotografer som kom till Arenan, och efter bara ett litet tag hade jag snabbt lärt mig att lokalisera mig bland alla gångar och dörrar. Arenan var helt sagolikt snygg och vi var alldeles saliga när vi klev in genom entrén. Det är riktigt kul att saker och ting drar igång på allvar nu igen, och både 2009 och 2011 kommer att bli spännande år inom handbollen. Malmö Youth Games i sommar kommer nog att bli en höjdare!
Var egentligen meningen att jag skulle in till Malmö ikväll också, men eftersom det klöddat till sig med bil och grejer får jag stå över denna gången. Hoppas på att arrangemangsbiten sitter som en smäck till kvällen i alla fall, och att bäste lag må vinna i finalen. Lite tråkigt att det är Sverige 1 mot Sverige 2 som möts i denna - både för spelare, publik och pressen. Hade ju vart bra mycket roligare om det var någon av de andra nationerna som knipit platsen istället, men hur som haver så kommer det åtminstone bli svenskt guld i Malmö. Det är ett som är säkert.
Blixtinkallad
Åhus beachhandboll
Helgen i Åhus var riktigt, riktigt härlig. Det började med att vi direkt efter jobb packade in oss i bilen och for upp mot Yngsjö och till stugan, och efter att vi snabbt installerat oss agerade Emelie grillmästare och vi blev mätta och belåtna. Strax därefter blev det en snabb visit i Åhus. Ungefär samtidigt började det gå upp för oss att Åhus inte riktigt är det samma längre. Jag menar, när man träffar sina kompisars småsyskon (som man fortfarande tror är jättesmå och inte tror är en dag över tio) som börjar ta över som generationen som vi en gång i tiden stod för är det inte utan att man känner sig lätt gammal. Annat var det under somrarna för några år sedan då vi unga och dumma lurade danskar i baren, hamnade i spegelrummet på hotellet, ramlade med cyklar vid Intersport, drog loss brädor från staketet och cyklade i ösregn genom natten. Det var mycket bättre förr.
Efter en natt med ångest över det något desarmerade teamet och efter att vi panikartat bläddrat genom telefonlistor efter möjliga kandidater vaknade vi upp i stugan och visste varken ut eller in. Stress vid frukosten resulterade i framgångsrik tillökning i form av Månsson i laget, och stärkta av detta for vi snabbt som ögat in till Åhus för att fixa anmälan.
I första matchen drabbades vi samman med Helsingør Håndbold Klub, förlorade med två bollar, men höll nollan i nästa. Exakt hur vi vann spelar mindre roll, men stärkta utav detta blev jag plötsligt inhyrd av lag Alle leute und Rüdiger som var i akut behov av en stjärnspelare från Harlösa. Och det kunde man ju inte tacka nej till!

Första matchen med Alle leute innebar en sammandrabbning med Knislinges Sist i gruppen, och innan vi visste ordet av blev det en rafflande prestigekamp där jag såg till att, för en gångs skull, låta bli att skjuta fröken Skoug i huvudet. I vilket fall fick jag en personlig hejarklack av Knislinge och company, så jag var helt klart nöjd!
Vårat Here comes trouble fortsatte att möta motgångar, men sen hade vi ju också ont om bänknötare. Däremot hade vi aldrig långt till skrattet, så på det hela taget var optimismen vårat starkaste vapen. Efter fem somrar i Åhus började jag också märka en individuell mognad och ett påtagligt mycket bättre förhållningssätt till det där med lek och allvar. För den som känner mig är det väl knappast någon hemlighet att jag hatar att förlora och att jag går in i allt med en riktigt jävlig tävlingsinstinkt. I år kunde jag däremot ta det hela med en betydligt större nypa salt än tidigare och ta motgångarna med en klackspark. Åhus är ju som bekant utefesten för innefolket, och vi hade jävligt roligt!
...och ner som en pannkaka
Nu ska jag nörda OTH, tugga vaniljfudge och dränka mig i självömkan. Fy fan vad det är bra.
Heja Kjelle!
Det var riktigt härligt att se hur Källman verkligen fick revansch efter gårdagens missade avslut, och när han genom sitt mål (med bara sekunderna kvar) blev kvällens matchhjälte visste lyckan bland svenskarna inga gränser. Faktum var att även jag drabbades av vansinne och brast ut i lyckotjut, för det är verkligen få matcher som har avslutats och avgjorts på detta sätt. Fantastiskt är väl det bästa ordet att beskriva det hela med, och jag hoppas att Sverige är stärkta och att de därmed ska kunna bjuda upp till en rafflande kamp mot tyskarna imorgon. Nu har de svenska handbollsherrarna allt att vinna, och nu är en plats i semifinalen inom räckhåll. Kom igen nu.
Heja Sverige
Men någonting hände i samband med andra halvlek. Det var ett betydligt tuffare Sverige som kom tillbaka ut på planen, och genom vinnarskalle och en ordentlig satsning lyckades svenskarna vända matchen och dra ifrån med 24-20. Mitt hopp började gärna tändas igen, men det visade sig snart att ungrarna inte skulle ge sig utan kamp.
Knappt en minut återstår, Ungern har jobbat sig ikapp till ett måls ledning, Linell börjar vifta med time out-kortet, Svensson plockas ut och man sätter istället in en extra väst i form av Arrhenius. Kim får order om att låta tiden gå, och med ungefär en tio sekunder kvar går svenskarna upp och bränner av ett skott i mål. Slutsekunderna tickar på och ungrarna som vet att Sverige saknar målvakt bränner av ett skott mot mål. Där händer det. Janne Lennartsson kliver fram som matchhjälte och räddar Sveriges chans till vidare spel mot OS-kvalplatsen. Slutsignalen går och matchen slutar oavgjort med 27-27.
En poäng var viktigt att ta med sig, för mot Spanien och Frankrike kommer det att behövas mer än marginaler för att kunna fortsätta resan mot OS.
Adrenalinkicken
Den inledande fysen tog hårt på mig idag. Det sjuka är att jag verkligen inte förstår vad det beror på - det kan ha varit för att jag käkat på tok för lite idag, det kan bero på att jag med jämna mellanrum håller på att bryta ner mig själv och det kan ha att göra med att det faktiskt var en vecka sedan jag tränade sist.
I alla fall, fysen slog mig som en knytnäve i ansiktet och plötsligt snurrade det till ordentligt i min skalle. För att se det från den ljusa sidan så var det en ganska groggyliknande känsla, men efter ett tag började det intensifieras och det kändes precis som om jag skulle svimma. Det blixtrade för ögonen, små blinkande dioder tycktes uppenbara sig framför mina ögon och när jag som bäst befarade att jag skulle segla ner till marken tycktes även ljudet avlägsna sig bort från hallen. Som tur var slapp jag att vakna upp med benen i högläge, och det hela gjorde mig egentligen bara (naivt eller inte) ännu mer peppad att maxa denna veckan. Onsdag allt för förhoppning om matchen på fredag, men först välbehövlig sömn inför ännu en morgondag.
Stundande EM-kväll
Jag har också varit extremt ambitiös och målinriktad genom att sammanfatta dagens ranson av pluggandet inför provet i internationell ekonomi. Hade det inte varit för att ekonomi är så himla tråkigt så hade jag kanske till och med lärt mig någonting av det, men som det ser ut nu så känns det mest som om informationsbearbetningen har slagits på autopilot med noll kommunikationsmöjligheter mellan passagerarna och cockpit.
Om ungefär en timme bär det av till Ekströms för tjejmiddag och gemytligt samkväm. Matchen Sverige-Frankrike står i fokus, och det kommer verkligen bli en avgörande kamp för svenskarnas fortsättning i EM. Jag håller mina tummar för att Svensson är lika bra som han var i torsdags, att Ahlm och Jernemyr håller uppe sitt framgångsrika försvarsspel som kom att krossa islänningarna, att Larholm verkligen kommer upp till den kapacitet som han faktiskt har och att Kimsan fortsätter att ösa mål. Att sedan fransmännen får en extra dålig dag på jobbet skulle inte göra saken sämre.
En drömstart i Norge
Bäst på plan var utan tvekan Tomas Svensson som med sitt fenomenala målvaktsspel visade att gammal är äldst, och det ska verkligen bli spännande att se hur svenskarna står sig mot de förhandstippade Frankrike. Matchen mellan Frankrike och Slovakien som kom att avgöras i sista sekund av fransmännen visade nämligen på att allting kan hända.