Jag flydde

Även fast allting gör ont och även fast allting känns värdelöst och jobbigt så måste man gå vidare. Man kan inte bara stanna upp och låta allting rulla förbi en. Man kan göra det ett tag, men sen blir även det för mycket.

Egentligen känner jag inte för någonting just nu, men trots det finns det en del grejer som jag faktiskt måste göra. Därför går jag nu ut och kokar mitt kaffe, slår upp de många böckerna och klistrar på mig ett falskt leende och en yttre fasad om att allting är okej. Men det är det förstås inte, inte på långa vägar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback