Årets första glöggstund nästa!
Hemma från jobbet och årets sista dag på djurparken. Det var kaoset sen i lördags som skulle återställas till sin ordning, och innan dagen var fullbordad hade vi hunnit med alltifrån nedmontering av kaffemaskiner till inlämning av bilen på reparation. Innan klockan ens slått fjorton.
I detta nu är jag hemma om och vänder och ska alldeles strax bege mig bort mot Malmö. Sammanställning och fördjupningsarbetande står på dagordningen idag, och tillsammans med detta blir det glöggstund hos Loella. Om min julstämning var hög för ett par dagar sedan är det ingenting emot vad den är just nu - tidigare på Malmborgs kom jag på mig själv med att jag hade lagt ner både apelsiner och nejlikor i min lilla kundkorg (allt som två steg mot morgondagens pysselstund!) - så tillsammans med glögg, lite scientologiarbete och mina medhavda russin ska det nog bli arbete gjort ska ni se.
I detta nu är jag hemma om och vänder och ska alldeles strax bege mig bort mot Malmö. Sammanställning och fördjupningsarbetande står på dagordningen idag, och tillsammans med detta blir det glöggstund hos Loella. Om min julstämning var hög för ett par dagar sedan är det ingenting emot vad den är just nu - tidigare på Malmborgs kom jag på mig själv med att jag hade lagt ner både apelsiner och nejlikor i min lilla kundkorg (allt som två steg mot morgondagens pysselstund!) - så tillsammans med glögg, lite scientologiarbete och mina medhavda russin ska det nog bli arbete gjort ska ni se.
Ett möte med scientologikyrkan
Dagen idag har bjudit på en bristfällig föreläsning om hinduism (som inte riktigt motsvarade våra förväntningar - överhuvudtaget!) samt ett spännande möte med scientologerna. Halv två i eftermiddags befann oss nämligen jag och Loella i kyrkan i Arlöv för en intervju och ett besök, och det var verkligen lärorikt att komma dit och (åtminstone försöka) bilda sig en bättre uppfattning. Ett par timmars samtal, film och böcker senare hade vi lärt oss om allt ifrån dianetik och auditering till livets åtta dynamiker, och överösta med kunskap stapplade vi ut i den kyliga novemberkvällen och sa hejdå till scientologerna. Även om religionens innehåll lämnade en hel del skepsism från min sida blev jag ändån lite rädd för att det hela lät så vettigt. Förmodligen hade utövarna vi mötte pluggat stenhårt vid kommunikationskurserna.
Vad vi framförallt tar med oss ifrån detta är det möte som förmodligen aldrig skulle kommit till om det inte varit för den här kursen. Jag tror att det är i det verkliga mötet med religionerna som skapar den bästa förståelsen och toleransen, och genom vårt fördjupningsarbete fick vi en jättebra möjlighet att komma i kontakt med människor som vi förmodligen inte hade träffat annars. För att förstå att äpplet har ett kärnhus måste man se till såväl yta som till djup, och genom att betrakta saker från olika perspektiv skapas det också en förståelse och en empati. Det tycker jag är viktigt att bära med sig här i livet.
Vad vi framförallt tar med oss ifrån detta är det möte som förmodligen aldrig skulle kommit till om det inte varit för den här kursen. Jag tror att det är i det verkliga mötet med religionerna som skapar den bästa förståelsen och toleransen, och genom vårt fördjupningsarbete fick vi en jättebra möjlighet att komma i kontakt med människor som vi förmodligen inte hade träffat annars. För att förstå att äpplet har ett kärnhus måste man se till såväl yta som till djup, och genom att betrakta saker från olika perspektiv skapas det också en förståelse och en empati. Det tycker jag är viktigt att bära med sig här i livet.
När religionen kan bli farlig
Måndag förmiddag och jag är i full gång med religionsarbetet. Jag och Loella har valt att fördjupa oss i våra egenkomponerade huvudrubriker mission - konvertering - rekrytering, och eftersom det är ganska vida ämnen har vi valt att sätta igång med detta med god tids marginal.
Det är svårt att vara objektiv då man har litteratur i form av Manipulering pågår, men vi ska göra vad vi kan för att inte blanda in personliga åsikter. Fast vid närmare eftertanke kanske det inte skadar med lite egna erfarenheter och historier - i fråga om mission så har jag ju redan fått min beskärda del då jag råkade utför Jesussystrarna i Düsseldorf som ville rekrytera mig till det återuppståndna riket. Att jag sedan fick skumma mejl signerat Överste Spjut (!) spädde bara på min oro ytterligare. Tur var ju att jag inte nappade.
Det är svårt att vara objektiv då man har litteratur i form av Manipulering pågår, men vi ska göra vad vi kan för att inte blanda in personliga åsikter. Fast vid närmare eftertanke kanske det inte skadar med lite egna erfarenheter och historier - i fråga om mission så har jag ju redan fått min beskärda del då jag råkade utför Jesussystrarna i Düsseldorf som ville rekrytera mig till det återuppståndna riket. Att jag sedan fick skumma mejl signerat Överste Spjut (!) spädde bara på min oro ytterligare. Tur var ju att jag inte nappade.
Måndag
Hemkommen från Malmö och dagens föreläsning. Efter att vi tagit oss igenom triangeldramat kring Abraham, fortsatt in i det historiska Israel, mottagit stentavlor vid Sinai, drivits på flykt till Egypten, befunnit oss i fångenskap i Babylonien och fört en kamp för monoteismen mötte jag upp Helena för en lunch. Det blev prat om skumma jobbförhandlingar och en hel del skratt åt det uppstoppade ekorrhuvudet innan jag åter vände hemåt mot Lund igen.
Tänk att en måndag kan vara fylld av så många skilda grejer.
Tänk att en måndag kan vara fylld av så många skilda grejer.
Nålens öga
Onsdagen har bjudit på en hel del sedan jag slog upp mina bruna imorse. Det började i förmiddags med att jag och Månsson möttes upp vid Victoriastadion för en tuff rond badminton, och under passets gång passade vi på att blanda våra backhands med en stor dos skitsnack. Det mest dråpliga för dagen var att vi betalade ett hutlöst överpris för den jäkla badmintonbollen (även fast vi faktiskt fick behålla den!), men summa summarum var det en mycket trevlig stund. Kanske dessutom en framtida trend med startskott nu för dagen.
Dessutom har jag hunnit med att vaccinera mig mot svininfluensan. Tillsammans med min vidskepliga och smått hypokondriska syster begav jag mig av till vårdcentralen för att sluta upp i kösystemet, och vid den provisoriskt uppställda vaccinationsstationen slog vi oss ner och inväntade injektionen. För att slippa vänta timmavis såg vi till att vara där i god tid före utsatt klockslag, och när det väl var dags för sticket var jag så nervös att jag nästan hyperventilerade. Som bekant är jag ju ruggigt rädd för allt vad sprutor heter, men innan jag ens hunnit blinka hade jag blivit injicerad. Än så länge har jag varken börjat gå baklänges, hallucinera eller känna av några större åkommor, så förhoppningsvis ska det sluta vid en sårskorpa på armen.
Nästa punkt på dagordningen stavas Bonde söker fru och ska avnjutas i soffan. Alldeles nyss var jag effektiv nog att dra igenom lite religionshistoria inför föreläsningen imorgon bitti, så här sparas det minsann inte mycket på krutet. Kanske är det också bäst att fixa lite NK Hälsote i rent förebyggande syfte så man sparar sig från vaccinationens bieffekter. Annars vet man aldrig hur man kommer reagera.
Dessutom har jag hunnit med att vaccinera mig mot svininfluensan. Tillsammans med min vidskepliga och smått hypokondriska syster begav jag mig av till vårdcentralen för att sluta upp i kösystemet, och vid den provisoriskt uppställda vaccinationsstationen slog vi oss ner och inväntade injektionen. För att slippa vänta timmavis såg vi till att vara där i god tid före utsatt klockslag, och när det väl var dags för sticket var jag så nervös att jag nästan hyperventilerade. Som bekant är jag ju ruggigt rädd för allt vad sprutor heter, men innan jag ens hunnit blinka hade jag blivit injicerad. Än så länge har jag varken börjat gå baklänges, hallucinera eller känna av några större åkommor, så förhoppningsvis ska det sluta vid en sårskorpa på armen.
Nästa punkt på dagordningen stavas Bonde söker fru och ska avnjutas i soffan. Alldeles nyss var jag effektiv nog att dra igenom lite religionshistoria inför föreläsningen imorgon bitti, så här sparas det minsann inte mycket på krutet. Kanske är det också bäst att fixa lite NK Hälsote i rent förebyggande syfte så man sparar sig från vaccinationens bieffekter. Annars vet man aldrig hur man kommer reagera.
Lillördag
Uppe med tuppen och dagen är igång. Steg upp redan vid tjugo i åtta imorse efter att Björn sömndrucket hade begett sig till skolan, och sedan dess har jag hunnit med alltifrån att läsa tidningen till att ringa ett par samtal och spela in nytt till min röstbrevlåda. Är det bara jag som tycker att man låter så löjlig när man hör sin egen röst? Följdaktligen har jag fått spela in, ta om, spela in och ta om. Ett par gånger om.
Nästa punkt på agendan blir till att dra ner till Högevall och simma ett par längder. Det är så jäkla kallt och blåsigt ute att jag lär få vira ett par tre halsdukar om mig innan jag överhuvudtaget kommer ta ett stapplande steg ut ur lägenheten, men det är väl så det är när vi är inne i november. Tiden går så fort just nu. Förhoppningsvis ska jag sen ha lyckats få tag på Emelie för att möta upp henne i stan för att diskutera en hel del välbehövliga livsuppdateringar. Det har verkligen hänt en hel del grejer sen vi sågs sedan i mars.
Nästa punkt på agendan blir till att dra ner till Högevall och simma ett par längder. Det är så jäkla kallt och blåsigt ute att jag lär få vira ett par tre halsdukar om mig innan jag överhuvudtaget kommer ta ett stapplande steg ut ur lägenheten, men det är väl så det är när vi är inne i november. Tiden går så fort just nu. Förhoppningsvis ska jag sen ha lyckats få tag på Emelie för att möta upp henne i stan för att diskutera en hel del välbehövliga livsuppdateringar. Det har verkligen hänt en hel del grejer sen vi sågs sedan i mars.
Äkta mor- och dotterkärlek
Härmed är det vida känt bland grannarna att jag är hemma om på Lindvägen. Alldeles nyss var det vilda och orientaliska rytmer uti köket, och innan vi visste ordet av hade jag och mamma dragits med i galenskapen och förvandlat hela köket till en turkisk skådeplats. Det var servetter som viftades, benen gick som trumpinnar i dansens virvlar, det var idel höga tillrop - och jag drog ner en hylla! Och allt vi skulle göra var att göra matsäck för imorgon...
Tjugoåttonde oktober
Effektiviteten sprudlar här på Ulrikedalsvägen! Innan klockan ens slått tre har jag hunnit med att
a) överge min skönhetssömn, käka frukost i en randig tröja (kanske mera iförd denna randiga tröja) och plöja igenom dagens nyheter
b) skörda grödorna och mjölka kossorna - tacka gud för Farmville!
c) köra dagens träningspass på Gerdahallen och producerat mängder utav endorfiner
d) stämma shoppingträff med syster (även om det förmodligen kommer bli ett tomhänt resultat, tummen upp för fönstershopping!)
Produktiviteten finner inga gränser.
Skam den som ger sig
Med anledning av förra veckans stickbesvär är det nog på sin plats att göra en uppdatering. Stickskolan och Garnstudion kan slänga sig i väggen - mormors assistans krossade allt motstånd och jag har långt om länge lyckats återvända till stickningens ädla konst. Halsduken är numera en ordentlig bit på väg, och det är nästan så den stickas av sig självt. Jag gillar't.
The knitting revolution
Idag har det varit en härlig tisdag, åtminstone efter det att jag skrivit ut mig från jobbet och återvänt hemåt. Jag och Björn hade en mysig eftermiddag med käk på Brunius, och sedan spenderades kvällen med Sandra och två timmars powerwalk.
I detta nu är jag mitt uppe i ett riktigt projekt. Den briljanta idén har nämligen kommit över mig om att jag, på nytt, ska lära mig att sticka, och sagt och gjort har jag dagen till ära införskaffat både stickor och ett garn. Fram tills nu har min inställning ungefär varit att eftersom jag kunde det i skolan så borde det sitta i fortfarande, och med lite självhjälp och internetrådgivning så borde det gå vägen. Det visade sig dock vara ordentligt mycket svårare än jag hade kunnat ana.
Under inte mindre än två timmar har jag alltså riktat all min koncentration åt Garnstudio.com's magnifika Stickskola, men trots dess illustrerande bilder och detaljerade beskrivningar har jag mest bara lyckats fästa garnet vid stickan. Efter mycket om och men. Fast skam den som ger sig - jag ger mig fanken på att får man bara rätt på tekniken kommer det att gå av bara farten!
I detta nu är jag mitt uppe i ett riktigt projekt. Den briljanta idén har nämligen kommit över mig om att jag, på nytt, ska lära mig att sticka, och sagt och gjort har jag dagen till ära införskaffat både stickor och ett garn. Fram tills nu har min inställning ungefär varit att eftersom jag kunde det i skolan så borde det sitta i fortfarande, och med lite självhjälp och internetrådgivning så borde det gå vägen. Det visade sig dock vara ordentligt mycket svårare än jag hade kunnat ana.
Under inte mindre än två timmar har jag alltså riktat all min koncentration åt Garnstudio.com's magnifika Stickskola, men trots dess illustrerande bilder och detaljerade beskrivningar har jag mest bara lyckats fästa garnet vid stickan. Efter mycket om och men. Fast skam den som ger sig - jag ger mig fanken på att får man bara rätt på tekniken kommer det att gå av bara farten!
En tekväll som kom av sig
Ikväll har det avverkats den mest absurda tekvällen i hela världshistorien. Skrattsalvorna och andnöden har knappt hunnit lägga sig på Ulrikedalsvägen, och om ett gott skratt förlänger livet kommer jag antagligen bli hur gammal som helst.
Som sagt var så stavades torsdagen tekväll med Månsson. Med ingredienser och bakplåtar i högsta hugg svepte vi ihop ett hejdundrandes recept på världens godaste chocolate chip cookies, och tillsammans med Söders Höjder-teet dukade vi upp för en trevlig pratstund med äkta kvalitetstid. Ungefär samtidigt som vi intog position, tände ljusen och slog oss ner med teet bankade det plötsligt på dörren och myset tog en plötslig vändning. Aldrig hade vi på förhand kunnat ana att vår tvåsamhet skulle utgöras av en tredje part på oväntat besök.
Ute vid tröskeln väntade nämligen ett sändebud från Hyresgästföreningen, och innan vi visste ordet av hade vi bjudit in honom på nybakade chocolate chip cookies. Det roligaste var antagligen att hela situationen var så absurd att jag vid inte mindre än tre illa valda tillfällen lyckades riva av i ett ordentligt asgarv, vartefter sändebudet skruvade lite osäkert på sig, fortsatte att prata och ihärdigt knaprade i sig sin chokladkaka. Iförd en mundering som mest liknade en skjorta med en prästkrage, och med ett tonläge som utan större svårigheter skulle kunnat tillhöra en manipulativ Jehovas. Hela grejen är naturligtvis en sådan som inte alls låter särskilt lattjo när man ska återberätta det hela, men som varken jag eller Månsson (eller för all del mannen ifrån Hyresgästföreningen) nånsin kommer glömma. Jag nöjer mig med att säga att jag faktiskt valde att gå med i sällskapet.
Som sagt var så stavades torsdagen tekväll med Månsson. Med ingredienser och bakplåtar i högsta hugg svepte vi ihop ett hejdundrandes recept på världens godaste chocolate chip cookies, och tillsammans med Söders Höjder-teet dukade vi upp för en trevlig pratstund med äkta kvalitetstid. Ungefär samtidigt som vi intog position, tände ljusen och slog oss ner med teet bankade det plötsligt på dörren och myset tog en plötslig vändning. Aldrig hade vi på förhand kunnat ana att vår tvåsamhet skulle utgöras av en tredje part på oväntat besök.
Ute vid tröskeln väntade nämligen ett sändebud från Hyresgästföreningen, och innan vi visste ordet av hade vi bjudit in honom på nybakade chocolate chip cookies. Det roligaste var antagligen att hela situationen var så absurd att jag vid inte mindre än tre illa valda tillfällen lyckades riva av i ett ordentligt asgarv, vartefter sändebudet skruvade lite osäkert på sig, fortsatte att prata och ihärdigt knaprade i sig sin chokladkaka. Iförd en mundering som mest liknade en skjorta med en prästkrage, och med ett tonläge som utan större svårigheter skulle kunnat tillhöra en manipulativ Jehovas. Hela grejen är naturligtvis en sådan som inte alls låter särskilt lattjo när man ska återberätta det hela, men som varken jag eller Månsson (eller för all del mannen ifrån Hyresgästföreningen) nånsin kommer glömma. Jag nöjer mig med att säga att jag faktiskt valde att gå med i sällskapet.
Playing with fire
Så var vi framme vid helgen igen. Igår var det fredagsmys efter jobb, vilket innebar att jag och Björn avnjöt en romantisk middag på en sushirestaurang, vartefter vi stressade iväg för att med andan i halsen anlända till bion redan en timme innan filmen började. Det var visst någon som hade kollat fel på biljetterna (eller kanske inte kollat alls), och det ryktas om att det var jag. Därmed riskerade vi alltså inte att komma för sent, och vid utsatt tid befann vi oss sedan i biosalongen för kvällens höjdpunkt i form av Flickan som lekte med elden. Ruggigt, ruggigt bra alltså, och med tanke på att den tredje och sista filmen i trilogin kommer ut redan i november gör jag nog bäst i att läsa boken snart också. Jag har liksom sparat på den sedan jag läste ut tvåan nu i somras - just för att böckerna är så läskigt bra att jag inte vill att dom tar slut.
Idag har även den sista lördagen för året avverkats på djurparken. Vi har haft alltifrån mastodontbeställningar på ett okänt antal sallader till försvunna barn och djupa samtal om livet i stort. Jag och Emelie kom nämligen fram till att det hela handlar om att man titt som tätt kan känna att man har en plikt, och det pliktmässiga i detta kan nog kanske utgöra livets själva mening. Närmare spekulationer kring detta förväntas följas upp under kommande sommar då det återigen blir dags att slå upp Björnbergets portar, fram tills dess så låter vi det vara osagt.
Att göra en torsdag
Godmorgon bloggen. Hade otroligt svårt att somna under natten, men nu är jag i vilket fall pigg och vaken och redo för att ta itu med dagen. Schemat för idag ser ut som följande:
- träffa H uppe vid min förra skola (vilket känns väldigt konstigt att säga) och göra affärer med kurslitteratur som jag inte längre kommer behöva, men som med allra största säkerhet kommer komma till större användning för henne
- jobba i min kusins butik Bubbel o Bus och sälja leksaker
- fika med Helena framåt eftermiddagen och ta itu med lite livsuppdateringar
- tillbringa kvällen med min älsklingsbjörn och njuta av torsdagen
Idag är det dessutom exakt precis ett år sedan som jag, långt om länge, tog mitt körkort. Tänk vad tiden går.
Lördagen i bokstäver
Dagen idag har tillbringats tillsammans med Nina på Idrottsplatsen här i Lund. Det var supporterskap till hennes rugbylag som stod på schemat, och som sig bör så blev det självfallet även en hel del skratt då vi mindes tillbaka till mitt minst sagt dråpliga försök att prova på den sporten. Jag tror det var nån gång i femman - i vilket fall slutade det med att jag, efter att ha pinnat iväg i en ordentlig satsning mot "krockkudden", for iväg i en sjuhelsikes rekyl och gjorde en tvättäkta bakåtvolt som har gått till historian på Harlösa skola. Det bjöd jag helt klart på!
Just nu är det ljuv musik som dånar ut ur högtalarna. Uppladdningen inför kvällens eskapader är nämligen i full gång. Kvällen kommer inledas med förfest med Chris och sen så bär det av mot Ankara i Malmö. Evves dag ska förevigas med ett hejdundrande partaj, och en detaljerad redogörelse för detta beräknas dyka upp nån gång imorgon. Om vi har riktigt tur, vill säga.
Nu är det fredagsmys
Så var vi framme vid fredag igen och helgen står redan inför dörren. Denna vecka har gått ruggigt fort, verkligen ruggigt fort, och det har hunnits med en hel del roligt. Jag har festivalat i Malmö och kollat Ternheim, Bob Hund, The Sounds och Thåström, jag har gjort en yrkesmässig reträtt i den avskydda poolen (vilket har visat sig vara väldigt okej när det inte är högsäsong), det har bjudits in till kräftskiva i Selarp och Hanna har blitt inlåst i en butik i Malmö. Bara för att nämna något, liksom.
Alldeles strax är det jobbet som gäller och senare ikväll ryktas det om festivalpartaj i Malmö. Avslutningsdan på festivalen och programmet borde rimligtvis va' lockande... åtminstone ryktas det om att det stavas Emil Jensen, Tingsek, Familjen och Fibes, oh Fibes! Kanske hade man dock önskat något större.
Alldeles strax är det jobbet som gäller och senare ikväll ryktas det om festivalpartaj i Malmö. Avslutningsdan på festivalen och programmet borde rimligtvis va' lockande... åtminstone ryktas det om att det stavas Emil Jensen, Tingsek, Familjen och Fibes, oh Fibes! Kanske hade man dock önskat något större.
Laundry service
Imorse försov jag mig rätt fett rejält och lyckades missa inte mindre än tre tvättider. Bokar man en tid i tidiga gryningen får man väl skylla sig själv kan jag känna nu i efterhand, men imorgon ger jag det ett nytt försök. Tider är bokade till sju imorgonbitti och planen är att masa sig upp ur sängen, springa ner med tvätten och sedan somna om igen. Därför har jag röjt undan och gjort fri passage i hallen, färgsorterat tvätten i högar och placerat mina skor strategiskt där vid dörren. Det ska liksom bara gå att hoppa i skorna och bege sig bort mot tvättstugan, sömndrucken och yrvaken. Jag gillar själva upplägget.
På fyra ben går den...
I lördags övervann jag en av mina värsta rädslor. På tidiga morgonkvisten, iklädd oömma kläder och en skyddande regnjacka, stuvade vi in oss i bilen och styrde kosan bort mot skogarna kring Österlen. Framme vid vårt mål hade min ordentligt tilltagna nervositet ökat än värre, och innan jag visste ordet av hade jag tilldelats en partner vid namn Askúr och dragit en hjälm över mitt huvud. Vi skulle alltså rida islandshäst.
Jag tror inte det krävs någon närmare förklaring om att jag ända sedan barnsben, då jag inledde en stapplande karriär inom Revinge ridklubb, utvecklat en sund men nästan överdriven respekt för dessa fyrbenta varelser. Mycket därför var jag minst sagt livrädd då jag satte upp i sadeln och begav mig av på ritten. Med livet som insats höll jag ett krampaktigt grepp i tyglarna för att inte ramla av, och två timmar senare hade jag satt av i både tölt och galopp! Ärligt och sant så blev min rädsla faktiskt botad, och då vi var tillbaka på gården hade jag och Askúr blivit riktigt goda vänner. Riktigt, riktigt roligt var det, och det kändes verkligen rejält i både ända och i rygg efter den äventyrliga ritten. Jag behöver väl heller knappast tillägga att jag med min hejdundrande inlevelseförmåga kände mig som en roll direkt hämtad från, typ, Arn eller Bröderna Lejonhjärta. Fem av fem toast och tummen upp för det, gott folk!
Jag tror inte det krävs någon närmare förklaring om att jag ända sedan barnsben, då jag inledde en stapplande karriär inom Revinge ridklubb, utvecklat en sund men nästan överdriven respekt för dessa fyrbenta varelser. Mycket därför var jag minst sagt livrädd då jag satte upp i sadeln och begav mig av på ritten. Med livet som insats höll jag ett krampaktigt grepp i tyglarna för att inte ramla av, och två timmar senare hade jag satt av i både tölt och galopp! Ärligt och sant så blev min rädsla faktiskt botad, och då vi var tillbaka på gården hade jag och Askúr blivit riktigt goda vänner. Riktigt, riktigt roligt var det, och det kändes verkligen rejält i både ända och i rygg efter den äventyrliga ritten. Jag behöver väl heller knappast tillägga att jag med min hejdundrande inlevelseförmåga kände mig som en roll direkt hämtad från, typ, Arn eller Bröderna Lejonhjärta. Fem av fem toast och tummen upp för det, gott folk!
Min vecka i revy
Ytterligare en vecka har hunnit passera och en rad häpnadsväckande strapatser har lagts till det förgångna. Veckan har (precis som vanligt) innehållit en hel del jobb, men däremellan har det även hunnits med en hel del skojigt. För att åskådliggöra det hela så kör vi en lista!
Under veckan som gått har jag...
- blivit på det klara med att vispgrädde, trots sitt namn, inte går att vispa sådär utan vidare, och att försöka göra det med en stavmixer gör det bara ännu värre
- läst ut Alex Garland och raskt övergått till den andra av Stieg Larsson - än en gång är jag trollbunden och kan knappt lägga boken ifrån mig!
- bekantat mig med den sedan urminnes tider mytomspunne Våffelmannen och serverat inte mindre än 22 stycken våfflor inom loppet av elva minuter
- återupptagit mitt tedrickande och investerat i det favoriserande Roibus-teet sedan Juridicums exklusiva teprovning, OCH blivit på det klara med att det bäst tillagas genom kaffekokaren (!)
- festivalat i Helsingborg, diggat med i Moneybrother och nobbat Bajamajor framför O'Learys-toaletter - på en och samma kväll!
Det är inte utan att det vart ganska händelserikt.
Vikten av att läsa tvättråden
Avsändare: undertecknad
Mottagare: mamma
Hjälp! Min handduk har krympt i tvätten och blivit, typ, 15 cm kortare - kan man inte tvätta den i 40 tillsammans med en massa annat?
Ibland behöver man, som nyinflyttad (nyutflyttad?!), lite hjälp bland vardagsbestyren.
Mottagare: mamma
Hjälp! Min handduk har krympt i tvätten och blivit, typ, 15 cm kortare - kan man inte tvätta den i 40 tillsammans med en massa annat?
Ibland behöver man, som nyinflyttad (nyutflyttad?!), lite hjälp bland vardagsbestyren.
Bland roande semesterfirare
Ännu en dag har spenderats på jobbet och en rad strapatser har lagts till arkivet. Vi har haft alltifrån förvirrade kunder som beställt Sandwich Straticata (?!) till sjukskrivna medarbetare med fastlåsta käkar, så summa summarum har det vart en givande dag. En dag återstår innan min efterlängtade minisemester med ledighet till helgen, och det ska bli riktigt härligt att komma därifrån - åtminstone ett litet tag!
Torsdagskvällen i Lund har för övrigt stavats tillagning av kladdkaka (vilket Björn å det bestämdaste hävdar har bytt namn till björnkaka!) och imorgon vankas det födelsedag. Frukost på sängen är redan inplanerat - läser du detta innan morgondagen, Björn, så lägg det inte på minnet, poängen är att det ska bli en överraskning! - och sedan ska det bli en härlig dag för min pojkvän. Skönsången tror jag däremot jag vill bespara dig. Min smått nasala whiskeyröst är inte vad den brukar vara.
Torsdagskvällen i Lund har för övrigt stavats tillagning av kladdkaka (vilket Björn å det bestämdaste hävdar har bytt namn till björnkaka!) och imorgon vankas det födelsedag. Frukost på sängen är redan inplanerat - läser du detta innan morgondagen, Björn, så lägg det inte på minnet, poängen är att det ska bli en överraskning! - och sedan ska det bli en härlig dag för min pojkvän. Skönsången tror jag däremot jag vill bespara dig. Min smått nasala whiskeyröst är inte vad den brukar vara.