Det man inte har här hemma får man ha på flygplatsen i München
Nu är det bevisat att jag och min ryggsäck är alldeles för lika. Pratade alldeles nyss med Chris som äntligen är hemma efter månaderna i Thailand, och det stod snabbt klart att det var ett rent under att hon överhuvudtaget kommit hem. Flyget hade vart försenat, vid mellanlandningen hade dom illa kvickt fått rusa igenom hela flygplanskomplexet och i sista minuten hade dom hunnit checka in och kastat sig ombord på flyget. Nu kan man ju undra vart min rygga kommer in i bilden, och det ska jag berätta för er. Den är kvar i München!
Själv tycker jag att det är jäkligt komiskt hela grejen, jag skrattar fortfarande som besatt. Tänk er själva hur min väska kommer att rulla fram där på bagageutlämningsbandet, alldeles ensam och ingen som kan hämta honom (henne?).
Så vart är då symboliken? Jo, min ryggsäck har äntligen börjat adaptera en livsstil och är numera lika resgalen som jag. Hade jag fått chansen att förlänga min utlandsvistelse, så hade jag självklart också tagit den. Sen kan man ju tycka att den kunde valt en destination som jag inte varit på, men vid närmare eftertanke är jag nog glad att ryggan valde München framför något ännu mera avlägset. Det hade nog blitt värre att få hem honom från Yemen eller Kabul.
Själv tycker jag att det är jäkligt komiskt hela grejen, jag skrattar fortfarande som besatt. Tänk er själva hur min väska kommer att rulla fram där på bagageutlämningsbandet, alldeles ensam och ingen som kan hämta honom (henne?).
Så vart är då symboliken? Jo, min ryggsäck har äntligen börjat adaptera en livsstil och är numera lika resgalen som jag. Hade jag fått chansen att förlänga min utlandsvistelse, så hade jag självklart också tagit den. Sen kan man ju tycka att den kunde valt en destination som jag inte varit på, men vid närmare eftertanke är jag nog glad att ryggan valde München framför något ännu mera avlägset. Det hade nog blitt värre att få hem honom från Yemen eller Kabul.
Kommentarer
Trackback