Linda Bromèe

Då var man hemma igen från Idre, och med tanke på att det var mitt livs första skidresa måste jag säga att jag klarade det riktigt bra. Under veckan i Dalarna lyckades jag bland annat med att

• bli brutalt attackerad av en lift rakt i huvudet, vartefter jag vimmelkantig och smått virrig fick bli eskorterad med räddningsskoter tillbaka till stugan
• fira in det nya året med snötäckt champagne, och inte minst betrakta två skånetöser ta sig an två överförfriskade göteborgare
• bli så pass rädd att jag med livet som insats och av ren skräck hyperventilerade mig nedför en asbrant backe, bara för att senare inse att backen i fråga bara hade svårigheten klassad som blå
• hamna i centrum för en häpnadsväckande syn då jag och fröken Dahlqvist något tumultartat hamnade alldeles galet i ankarliften, i ren panik kravlade oss fast med ett krampaktigt grepp för att slutligen totalt tappa kontrollen och segla ner i den djupaste snödrivan - naturligtvis ordentligt i strålkastarljuset och inför hela skidbacken