Linda Bromèe

Har alldeles nyss börjat varva ner efter en heldagstur till Ullared. Vi begav oss i tidiga ottan och återvände framåt kvällen i sällskap med ett överlastat bagageutrymme. Det känns som om man handlade hur mycket som helst (och det var nog ungefär precis just det vi gjorde!), så jag är mer än nöjd med dagen.
Någon djupare redogörelse blir det däremot inte idag. Är helt slut efter allt kundvagnskörande och ska nog snart gå och lägga mig. Trots det så är Sandras uttalande mer än värt att nämna, eftersom hon med ett ivrigt tillrop gjorde klart för oss alla att vi i samma stund som vi korsade Hallandsåsen även lämnade Sverige. Ibland kan man undra hur det står till med geografin hos vissa människor.

Det blev inget besked idag. Att gå och vänta gör det hela ännu mer nervöst, så jag hoppas jag får rätsida på det inom det närmaste. Annars har det varit en himla trevlig dag idag. Det har varit vår i luften, och det gör en hel del!

Morgonen inleddes med rättegångsbesök med klassen på Lunds tingsrätt, och vi måste vart en bedrövlig syn där inne. Halva klassen satt mer eller mindre och sov, och de sega förhandlingarna fick en snabbt att nicka till både en och två gånger. Lite roligt ändå, vad stimulerade vi är! Vi får väl helt enkelt skylla på att casen var ganska lama - lite mer action hade gjort det hela mycket intressantare!

Efter rätten blev det en tur på stan i det fina vårvädret. Mitt i alltihop sprang jag på Nina (som jag inte har träffat på gud vet hur länge - säkert mer än fem år!), och det var himla trevligt att ses igen. Vi drog runt lite i affärer fram tills det att hennes föreläsning skulle börja, och sedan bar det av till Nova. Tidigare under dagen hade jag fällt åtskilliga uppgivna kommentarer om att jag aldrig skulle hitta något, men så fort jag satte min fot på Nova såg det till att ändras! Jag antar att den positiva energin och vårkänslorna gjorde sitt idag, för framåt eftermiddagen vände jag hemåt med två välfyllda kassar med alltifrån byxor till nya solbrillor. Och nog fasen kan man köpa lycka!

Idag har jag haft en ledig dag från juridikens förpliktelser och måsten. Det var ganska skönt att äntligen kunna sova ut och ta igen de timmars sömn som på sistone gått förlorade. Har haft väldigt svårt att sova nu de senaste dagarna, tankarna har bara malt fram och tillbaka och jag har inte fått nån ro. Ibland undrar jag om det någonsin kommer kännas lättare, om man någonsin kommer acceptera det som hänt.

Kände i vilket fall att jag var tvungen att hitta på något idag för att skingra allt och tänka på nåt annat. Min räddning stavades bilen ut till Nova, och under ett par timmar gick jag in stenhårt för att bearbeta allt med hjälp av min utbetalning ifrån CSN. Den gamla erkända principen gjorde sig dock självklart påmind: så fort man har pengar hittar man ingenting som faller en i smaken. Seriöst, planerna var att fynda en uppdatering åt min gapande garderob, men istället fick jag ett flytta-hemifrån-ryck och vände hemåt i sällskap med ett gäng frukostskålar.

Lärdom utav detta: någon gång i mitt framtida liv kommer jag att käka müsli ur världens (förmodligen) snyggaste skålar - men imorgon kommer jag att få ha på mig en sjaskig gammal trasa som såg sina bästa dagar någon gång i juli nollsex. Det gäller att investera inför framtiden.  

När alarmet ringde 05.45 imorse ville jag helst av allt drämma mobilen i väggen, dra täcket över huvudet och sova vidare igen. Det kändes nämligen som om jag inte fått en blund i ögonen på hela natten, och hur som haver kan det inte blivit särskilt många timmar. Klockan åtta var jag dock på jiken, pigg och alert och redo för dagens föreläsning. Nåja, det där med pigg blev ju nog en överdrift. Köprätt idag alltså, vettiga grejer att kunna, det där!

Föreläsningen var slut vid tio och då hade jag dryga två timmar att slå sönder i väntan på att mamma skulle sluta jobba. Det visade sig vara en riktig sån dag, som jag ibland kan ha, då jag verkligen känner att jag kan unna mig nåt extra. Jag kände för en ny väska - och det blev en ny väska! 99 spänn på Indiska, liten och brun och precis vad jag var på jakt efter. Den fick följa med mig hem.

Jag har kommit på att mellandagarna vid jul kan vara ganska tråkiga. Egentligen är det ingen nyhet - efter vad jag har fått erfara av mitt nittonåriga liv har det varit ungefär samma melodi varje års juldag och annandag jul. Igår var det en helseg juldag. Det blev ingen utgång, affärerna var stängda och det roligaste tvn kunde erbjuda verkade vara Alex Schulman som propagerade för dansbandens roll i det moderna Sverige. Det säger ju en hel del.

Idag var min abstinens efter att göra något konstruktivt därför riktigt hög, och efter en del framgångsrika övertalningsförsök fick jag med mamma och pappa i bilen med destination Center Syd. Mellandagsrea stod på schemat och när vi kom dit var det precis samma visa som alla andra år. Folk trängs i köer som ringlar sig genom hela butiker, reahysterin har lockat ut varenda kotte i södra Sverige och överallt slåss människor om de kvarvarande linnena i storlek 36. Jag hittade äntligen ett par stövlar som jag föll handlöst för direkt. Det var kärlek vid första ögonkastet och sedan följde dom med mig i en påse hemåt.

Dessutom träffade jag på min gamle danskkollega Sebbe bland allt folket, och efter lite skitsnack med honom och hans respektive bar det av hemåt mot Lindvägen igen. Pappa hade nämligen haft en traumatisk dag bland kläder och butiker, och hade lyckats försvinna spårlöst någonstans vid KappAhl. Han verkade tycka att det var ganska skönt att komma hem igen.

Idag har dagen tillbringats (och inletts) med en tur till Burlöv Center. Jag fixade julklapp till pappa, mormor fick oss alla att känna sympati på grund av morfars tv-ockupation, jag hjälpte mamma att vara smakråd och sen fyndades en kofta. Dessutom kändes Burlöv hyfsat minimalt i jämförelse med The Platinum och MBK, men sen är ju allting här hemma miljontals ljusår ifrån vardagen i Asien.

Framåt kvällen bar det vidare mot Lund för att träffa Evelina och Marina över en latte och lite skitsnack. Det är galet vad jag inser hur mycket jag har saknat alla människor under tiden jag vart borta, och det är så kul att äntligen ses igen och ta igen all tiden som vi missat. Ut över kvalitetstiden passade jag även på att investera i klänningen jag hängde undan på Chic o Chic igårkväll, och i och med detta är nyår numer räddad. Min svarta nyårsklänning är alldeles ljuvlig och alldeles, alldeles underbar, och iklädd glitter och glamour tillsammans med "den lilla svarta" kan ingenting gå fel. Det känner jag jävlar i det på mig!

I detta nu sitter jag hopkurad i min morgonrock tillsammans med en kopp rykande varmt te och är sjukare än någonsin. Förkylningen har åter fått sitt grepp om mig och jag bara åker med. Det händer inte allt för mycket mer än att P3s webbradio går på volym 58 från min dator, och jag tror att jag gör bäst i att fortsätta dagen i hyfsat tradigt tempo. Jag tänker böcker, jag tänker tekoppar, jag tänker inte särskilt mycket.
För er som är friska och kan njuta av denna dagen bättre än jag kan: ta en titt i min kusin Lindas nya butik Bubbel & bus som slår upp portarna på Östra Mårtensgatan 14b i Lund idag. Den får 5 av 5 toasts!

Det blev några skor idag.

Dagen idag har tillbringats på Burlöv Center tillsammans med mamma. Det stod studentenprioriteringar i toppen av dagordningen, och efter några timmars flanerande hade shoppingturen resulterat i studentklänning från MQ, en röd klänning från Gina och en skjortklänning från Stadium (!). Det sistnämnda något överraskande. Med andra ord var det en riktig klänningdag idag, vilket är ett säkert tecken på att sommaren börjar närma sig med stormsteg. Och sådant gillas!

Samtidigt som veckan har inletts har halva veckan redan avverkats. Det är en härlig vecka vi har framför oss, och långhelgen som inleds redan på onsdag kommer väldigt välkommet och uppskattat.

Idag har det varit en riktigt bra dag. Solen har strålat och termometern har uppgått till närmare 23 grader. Efter att skoldagen avklarats stack jag, Ida, Nadja och Marina bort till Hälsostudion för att sola, och efter en 16 minuter i solariet hoppade jag på tåget in till Lund. Väl där gjorde jag en avstickare för att fixa mitt gymkort, och efter detta letade jag runt i hela stan på jakt efter en klänning till studenten. Paniken tilltog ytterligare då klänningen på MQ visade sig vara slut i hela Skåne, och just nu verkar det där med klänningen bli ett svårlöst dilemma.

Iförd solbrillor och med jackan över armen (och dessutom i sällskap med dagens fynd från Veromoda i form av den vita boleron) hoppade jag på 166:an och begav mig hemåt. Efter att jag slumrat till på bussen alldeles lagom för att hålla på att missa hållplatsen träffade jag Linda som jag sällskapade med på 157:an. Äntligen hemma blev det quornwok och hemskickade resedokument, och eftersom vi inte har några läxor som tynger mitt sinne inför morgondagen ska jag faktiskt gå och lägga mig tidigt idag. Det brukar bara förbli snack av det där när jag väl bestämt mig, men idag är det annorlunda och idag ska jag lyckas. Med tanke på att klockan redan är nio kanske jag bör skynda på med musiköverföringen från den gamla datorn till den nya. Det är i stunder som denna som jag hade behövt mitt försvunna USB-minne. Damn it.

Efter en sovmorgon till halv elva, debatter om OS-bojkotter och snack med Johanna på tåget mot Lund åkte jag och Emelie ut till Nova. Inledningsvis agerade jag smakråd och mentalt stöd åt fröken Hägerklint som var på jakt efter fredagens partystass, och efter några varv bland affärerna styrde vi kosan ut mot Siba. Där borta lyckades Emelie papercutta sig så att blodet rann medan jag tog tillfället i akt att köpa min dator. Vilket betyder att ni bör passa på att njuta av de sista blogginläggen jag kommer att författa med mr Dell, för sedan blir det andra bullar!

Idag fyller min pappa 59 år. Jag har en gammal pappa, men jag tycker om honom jäkligt mycket ändå.
Efter skola, utbildning i försäljningsetik och efter galej med släkten åkte jag och Sandra in till Nova framåt kvällskvisten. Egentligen åkte vi dit för att jag ville kolla skor, men det hela slutade med att jag fortsatte att sukta efter Filippa K muggarna, och dessutom blev jag återigen kär förälskad i äggkopparna på Inspiration. Det är nog när man börjar intressera sig för äggkoppar som det är dags att börja oroa sig för sina vuxenpoäng.

Så var det väl dags att redogöra för dagens IKEA-besök. Jag och min kära moder for runt som galningar bland Billy-bokhyllor, Sultan-madrasser, Bambu-bambupinnar och Gosa Lagom-kuddar. Det är sannerligen något visst med IKEA, och för varje besök blir min längtan att flytta hemifrån ännu starkare och jag kommer på mig själv med att fundera på vilka bestick av Förnuft, Data eller Dragon som skulle göra sig bäst i mitt framtida kök.
När vi långt om länge kommit hem igen hade jag det smått bekymmersamt att montera ihop mina nyinköpta Lingo Medaljong-lådor, men efter ett okänt antal minuter hade jag lyckats överträffa min tekniska sida ordentligt.
Säga vad man vill - men du visste fan i mig vad du gjorde, Ingvar Kamprad!

Mycket hastigt och lustigt har nu Emmi och jag bestämt oss för en tur till Burlöv center, och det står önskemål om klockren impulsshopping på schemat. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad min budget kan tillåta, men mer om detta kommer någon gång ikväll efter att jag kommit hem från träningen. Nu hör jag nämligen omisskännliga bromsljud utanför mitt fönster, och min kvinnliga intuition säger att det är Emmi. Hej.

Det blev en högst gemytlig tripp till Lund med Emmi tidigare idag. Förutom att vi lyckades med den egentliga anledningen till att vi faktiskt åkte in där, så hann vi även med en hel del annat.
Första anhalten på vår tur blev Mediamarkt, och väl där blev jag för första gången instruerad i Wiis fantastiska värld. Butiken blev genast skådeplats för vilt bowlande där jag lyckades överträffa mig själv rejält, och kanske handlade det om nybörjartur, kanske handlade det om skicklighet - men damn, vad grym jag var! Min annars så utgrupperade otur var alldeles som bortblåst och idag fick jag verkligen tillfälle att bättra på mina bowlingsskills som jag så snöpligt tappade senast på personalfesten. Faktum var att jag ägde Emmi ordentligt, och då jag märkte att hon började bli allt för ledsen och hånad var jag snäll nog att hålla låg profil. Efter denna totala sönderägning valde jag att investera i en plattång (ja, du hörde rätt syrran - nu får du ha din ifred) och efter detta inköp styrde vi kosan bort mot Nova.
Efter ett varv runt Novas lokaler var vi redo att åka vidare in till city, och knappt hade vi hunnit dit förrän vi plötsligt möttes av idel bekanta ansikten. Det roligaste var väl ändå när jag extremt exalterad högg tagg i Emmi och på något vänster lyckades klä min utomordentliga uppmärksamhet i ord genom att väldigt diskret och lågmält väsa fram att "där går ju Timbuktu!". Sen den sekunden var ingenting sig likt.
I övrigt förde vi den ack så besvärliga kampen för att hitta morgondagens partyoutfit, något som inte direkt gav något önskvärt resultat. Inte för att detta heller var det ursprungliga och huvudsakliga syftet med shoppingturen, men i alla fall. Det hade ju inte skadat med lite kombination och öppna dörrar. Så här i efterhand kanske jag borde ha lyssnat på Malins tips om den glammiga partystassen, förmodligen i absoluta nödfall men ändå.

Veni, vidi, vici. Jag kom, jag såg, jag hoppas att jag nailade. Är det något som jag verkligen varit orolig för denna veckan så har det utan tvekan varit det där filosofiprovet. Riktigt mycket. Men när jag väl satt där i skrivsalen tidigare imorse så var det faktiskt inte alls så hemskt som jag hade tänkt mig. Visst, en del av frågorna kändes riktigt jobbiga, men efter att jag lagt pannan i djupa veck och blivit alldeles blek i ansiktet av ren psykisk utmattning så kändes det som om jag lyckades hitta de där svaren inom mig som (åtminstone enligt min uppfattning) kunde tänkas vara trovärdiga. Nu är det i vilket fall som helst grymt skönt att ha gjort.
För att fira helgens ankomst (och inte minst det faktum att avlastningen av den filosofiska bördan har lättat mina axlar betydligt) blev det en tur in till Malmö. Det enda som kan ses som en smula negativt med att vi slutar så pass tidigt på fredagar är ju att min buss inte går hemåt på flera timmar, och detta resulterar allt som oftast i fönstershopping alternativt verklig shopping. Inte heller idag var ett undantag, så när jag väl kom hem var det i sällskap med vardera påse från HM och Make Up Store. Nu börjar helgen och det har aldrig varit mer efterlängtat.

Är det inte jag i ett nötskal? Jag fördriver hela dagen med att vandra omkring i så väl Lund som i Malmö på jakt efter nya sneakers, och likväl slutar det med hemkomst vid 20.30-snåret en OTH-box rikare men utan skor.
Fast däremot träffade jag på Lars Winnerbäck. Och det gillades.

Glädjande besked ifrån ÖNHs legitimerade Sven Lindberg. Läget med örat är positivt glädjande, och det är således icke aktuellt med en tidigare operation. Förutom lägesrapport och kontroll fick jag även stå till tjänst med dokumenterande fotografering inför redovisning av s.k. önskvärda resultat. Dock lyckades mitt öra inte riktigt fastna på bild, och kanske var hans bortförklaringar om bristfällig utrustning bara ett slags substitut för uteblivande av den smärtsamma sanningen. Eller nej, nu märker jag att jag glider ifrån ämnet. Den röda tråden. Den gemensamma nämnaren. Någonting som håller ihop helheten.
Efter sjukhuset bar det av till Nova, och där blev det traditionsenlig lunch med mamma på Espresso House. Det hanns även med inköp av kvällens outfit, samt några reafynd och alltid så användbara accessoarer. Dessutom sprang jag på Sara inne på Håkanssons, vilket var mycket trevligt. All lycka på matchen imorgon!
I detta nu är jag mitt uppe i friserande och iordningställande av kvällens utstyrsel. Snart väntar nämligen 19-årsfirande med girlsnight hos Månsson följt av utgång på Stenssons. Det ska bli en livad kväll!