"Det ligger en rustning på golvet!"
Två vinglas med färggranna sugrör, en nerklottrad arm med texten I'm the coolest / 911 (signerat fröken Lönedal), ett par meter aluminiumfolie och en hel del märkliga bilder i min kamera - det var vad som mötte mitt synfält denna morgon. Huvudvärken visste inga gränser och bakfyllan var ett faktum. Kvällen igår var mycket, mycket livad!
I äkta halloweenanda slöt jag och Månsson upp på vinförfest utklädda till Mästerkatten i stövlar och en kanin i nylonstrumpsöron. Det hanns med både Drosty, Ecologica och en hel del morotsstavar och oliver, och när det väl var dags att dra ut var det Lunds nation som stod för värdskapet. Där och då mötte vi Gud i form av Jesus, vi hittade en (numera legendarisk!) rustning som hängdes upp på tork över en högtalare, vi genomförde en imponerande jonglering utav citronen till vår tequila och vi dansade som om det inte fanns nån morgondag. Livet är en härlig skådeplats!
"Hon ser ut som mixerstaven från OBH Nordica!"
Bara för en liten stund sedan lyckades jag samla tillräckligt med energi för att kravla mig upp ur sängen och mitt täcke. Igårkväll var det tjejkväll hemma i Chris nya lägenhet i Landskrona, och det blev ganska mycket vildare än vi egentligen hade räknat med.
Stämningen igenom var väldigt, väldigt tjejig. Det pimplades vin för fulla muggar, det sjöngs med (i falsett!) till finalisterna i Idol, det gjordes oväntade bekännelser till höger och vänster och det fälldes en hel del minnesvärda kommentarer. Innan vi visste ordet av hade det dessutom dragits rejäla paralleller till SATC, och plötsligt hade huvudtemat vinklats till en salig blandning av sexsnack och historier. Vi hade hur roligt som helst, och när det till slut var dags att vända hemåt blev det tåg och buss tills vi nästan mådde illa. Tack till Chris, Tozz och Nadja för en riktigt rolig kväll, och låt oss snart göra om det igen!
9-11 oktober
Söndagen har kommit och ännu en helg har lagts till arkivet. Fredagen innebar en genomtrevlig tjejmiddag hemma hos Jenny på Studentlyckan, och innan jag och fröken Månsson hade lyckats med bedriften att hitta rätt dörr och rätt adress hade vi avverkat en grundlig genomgång av kvarterets alla trappuppgångar. Varför bekänna sina oklarheter när man istället kan luska reda på det själva, liksom, och när vi långt om länge hittat rätt och dessutom inväntat de andra (den nersläckta och tomma lägenheten fick oss att ifrågasätta om vi verkligen var ute rätt datum) drog tjejkvällen igång.
Det lagades en utsökt trerättersmiddag med en meny i form av
- rödbetstoast med getost, vilket ratades totalt av Linn som högljutt protesterade med argument och paralleller till getkoftor och annat tilltyg
- fläskfilé med champinjonsås, samt en i ugnen exploderad potatisgratäng
- äppelkaka och vaniljglass
Den delikata middagen, ett par glas rött och en hel del skratt och snack senare var vi alldeles för trötta för någon vidare utgång, och vi valde att avrunda kvällen när den var som allra bäst. En riktigt trevlig tillställning med mycket trevligt folk!
Igårkväll var det åter dags för festligheter då min morbror Lars firade födelsedag i Staffanstorp. Det blev en urmysig och genomtrevlig kväll med nära och kära, och ju äldre man blir (därmed inte sagt att jag känner mig särskilt gammal!) desto mer har jag också kommit att uppskatta sammankomster med min släkt. När jag var något yngre och något dummare tyckte jag mest att det var lite jobbigt och ganska ont om gemensamma och underhållande samtalsämnen, vilket jag inte alls kan förstå i nuläget. Idag tycker jag verkligen att det är hur mysigt och trevligt som helst att umgås, och jag antar att det är en fråga om mognad. Det är tur att man har utvecklats i rätt riktning.
Pompa och ståt för 2x20
En hejdundrandes 20-årsfest var dragplåstret i Stehag under gårdagskvällen. Födelsedagsbarnen i fråga (även om det var en bra bit i efterskott) var Nadja och Joakim, och det var riktigt, riktigt roligt att träffa alla dom man inte träffat på rätt länge. Vidare redogörelse blir nästan överflödigt - nu lämnar jag över till min kamera och låter bilderna berätta!
En kväll på Ankara
Framme i Malmö och vi styrde stegen bort mot Ankara. Stället kryllade av folk i alla åldrar och det var en riktigt skön stämning med dansuppvisningar och uppträde. Även vi tjejer var uppe och shejkade loss till både Tarkan och diverse andra orientaliska rytmer, och vårt gäng var verkligen en härlig blandning av nationaliteter med alltifrån svennar, iranier och albaner. Riktigt, riktigt roligt!
Kvällen avrundades med ett spontanbesök på Casino Cosmopol efter att Johan kommit och hämtat oss (och efter vi kört vilse!), och jag blev än en gång påmind om varför jag hyser en sån motvilja för att spela om pengar. Min satsade hundring försvann ur handen på två röda, och det var ungefär precis så lattjo som det låter. Men så är det ju också jag som drar mig för att spela ens en femma på chokladhjulet på tivoli.
Galnaste nånsin

Personalfesten som spårade
Kräftskivan följdes upp med efterfest på Kaninstigen, och ända fram till närmare halv fyra befann vi oss i en skrattfylld dimma med en massa galna upptåg. Det arrangerades ett popcornregn, det fortsatte blandas GT och det tokdansades till SMK i strumplästen i trädgården. Då vi ungefär en fyra timmar senare vaknade upp och begav oss bort till jobbet var det med tunga steg och dunkande skallar, och med allra största sannolikhet var vi en bedrövlig syn för allas ögon.
Galet är nog rätta ordet. Galet men sjukt roligt!
Kulturvimmel

Gbg it is
Regressionen är på g!
För att bilder säger mer än tusen ord
Valborgsplaner
Fredag i Eslöv
Ett gäng Bromèeare i Lund
Väldigt roligt att äntligen fått ansikten på en massa okända nästkusiner som man fram tills nu bara stiftat diffus bekantskap med på Facebook, och det blev massor med underhållande samtalsämnen om alltifrån feministiskt självförsvar till musik och konserter. Alltså så är jag väldigt glad att jag faktiskt följde med, för Bromèe-släktet var tusen gånger vassare än jag hade anat!

"Jag har ju inte alltid varit så här kort..."
För att börja med onsdagen var det dagen D som stod på schemat och tentan skulle göras. Jag var vansinnigt nervös och darrade som ett asplöv när vi stegade in i Mattehuset, och mitt i allting var vi ganska nojjiga att tentavakterna skulle göra en razzia i väskorna och komma på vårt läskigt stora spritförråd. Det hade INTE vart okej. Hur som haver så satt vi till slut där i salen och pulsen slog i 190. Seriöst så har jag nog aldrig vart så nervig i hela mitt liv, men efter ungefär en fyra timmar hade jag avverkat tentan och lämnat mitt öde i herr Hellsviks händer. Nu var det över, och det skulle firas!
Kvällen blev sen ganska vild. Vi startade med käk på Helsingkrona, drog vidare på förfest hos Charlotte och sedan blev det VGs. Det är egentligen skrämmande hur mycket det dracks under kvällens gång, men Pyramiden med sangria kan aldrig sluta väl. Det ska väl tilläggas att vi vart illa tvungna till att pausa under spelens gång, och det löpande kissekortet (läs: de kassa juridikskämten) blev snabbt hett eftertraktat!
Först så vart det cider. Sen så var det GT. Sen den där sangrian. Sedan blev det starkare. Och så blev det smuggelsprit. Sen därefter dracks det vin. Sedan ännu mer sangria. Och sen fann vi Tetra-vin. Sen blev det tequilarace. Sedan ännu mera cider.
Är det tenta så är det, och ja jäklar vilken rolig kväll det blev!
Bakfylla pågår!

Känn ingen sorg för mig, Göteborg
Som ni säkert redan vet steg jag och Joppe på vår GoBy-buss i torsdags eftermiddags för att bege oss upp mot västkusten. Jag tror inte jag behöver påpeka att vi självklart tog bussen med storm. Från det att vi steg ombord och fram till det att vi hoppade av vid Centralstationen såg vi till att hålla låda (och det ordentligt!) och ett tag tyckte jag nästan synd om våra stackars medpassagerare som var tvungna att stå ut med oss. Det fanns nog en hel del som drog en lättnadens suck då vi lämnade sällskapet.
Väl uppe hos Emmi såg vi till att leva Gbg-liv så mycket som vi kunde. Vi införskaffade spårvagnskort, det shoppades på Nordstan, vi blev introducerade för gayklubben Gretas, det lunchades salladsbord på Slimfood och det lirades biljard och pimplades vin fram till sena natten. Jag tror inte jag har skrattat så mycket på väldigt länge som jag gjorde under dessa dagar, så ett stort tack Emmi för att vi fick förära dig med vårt besök - låt det snart bli dags igen!

Emmis dag idag
Emmi: idag är det din födelsedag
- HURRA!
Mel. "Alice ?!"
Emmi, Emmi - who the fuck is Emmi?
Mel. "Kramsången"
Hon är vår största skatt
Hon gör vårt hjärta glatt
Och när vi kramas är hon vår
Vår kramis, vår kanin
Du är så söt jag blir så glad
Vi kan kramas varje dag
Du är så söt och det jag vill
Är att få en kram-kram till
Mel. Tommy Nilsson - Öppna din dörr
Känn ingen sorg, för vi kom till Göteborg
Där du kom och öppna' din dörr
Och allt blev som förr
Mel. Morgan och Lasse - Tippen
Emmi, här vill vi stanna kvar
För att, vi gillar dig så bra
Emmi - hurra, hurra, hurra!
För det är din dag idag!
Det här är allt ifrån Göööteboorg. Jag och Joppe är nog fasen värst. Men nån får ju vara det. Nån får dra lotten. Och SOM vi drar! OCH: JAG VANN BILJARDEN!!! Nån ska ju göra det.
Mys.

La dolce vita
Ja, och sen urartade hela vår sammankomst till en riktig tjejkväll a la Sex and the City! Hah, ett tag var det det enda förekommande temat där inne i huset, och vi kom snabbt fram till att det var Nadja som, utan tvekan, var Samantha och det nog var jag som var den pryda Charlotte. Men så kul vi hade det! Blev en himla massa kamerablixtrar, tokhöga asgarv och så roligt att man nästan började gråta.
När vi väl skulle bege oss in till stan och Gästgivaren/B2 insåg vi illa kvickt att något inte var som det skulle. Efter att någon, lite halvt oroligt, ställt frågan till Julia om "den där svarta bilen" var hennes skjuts, vilket naturligtvis inte var fallet, såg jag till min fasa hur en okänd bil hade parkerat sig bakom min så att jag inte kunde köra ut. Ungefär lika snabbt insåg jag även att jag hade haft alldeles fel i mina tidigare spekuleringar, och att jag helt enkelt parkerat i grannens carport (!). Inte konstigt att han hade parkerat sin bil bakom min för att jag inte skulle kunna köra ut obemärkt, och efter att Chris hade slagit en signal till hennes bror hade denne fått tag i ägaren till bilen. Vi skrattade ungefär lika mycket som jag våndades, och ett tag var jag riktigt nojjig att carportens ägare skulle vara en vresig gammal gubbe som skulle skälla ut mig efter noter. Lyckligtvis var det en hyfsat ung grabb, och efter att jag fått fram ett litet nervöst "förlåt" kunde parkeringsproblematiken ordnas upp. Sen körde vi fort som attan därifrån!
