En något sämre dag
En pedantisk hälsoinspektör, en söndrig kaffemaskin, ett strejkande våffeljärn och en milslång kö... Nej, då var det helt klart bättre med min lediga måndag och tisdag! Då var det minsann andra grejer med härliga sovmorgnar, rafflande badmintonkamper, trevliga tebjudningar och riktigt härligt väder. Jag antar att det handlar om att bara bita ihop - ett åttadagars arbetspass återstår innan jag har "långledigt", och då jäklar ska det njutas!
Nästan så att man får diabetes
Sa jag förresten att vi fått ett husdjur på jobbet? Killen heter Frans, han är tam som en katt, han har en förkärlek till korvbröd och brukar bita dumma medarbetare. Jag tycker han är bedårande medan min chef mest tycker vi ska slå ihjäl honom. Naturligtvis har jag startat en Rädda-Frans-kampanj och hoppas på det bästa.
Min vecka i revy
Ytterligare en vecka har hunnit passera och en rad häpnadsväckande strapatser har lagts till det förgångna. Veckan har (precis som vanligt) innehållit en hel del jobb, men däremellan har det även hunnits med en hel del skojigt. För att åskådliggöra det hela så kör vi en lista!
Under veckan som gått har jag...
- blivit på det klara med att vispgrädde, trots sitt namn, inte går att vispa sådär utan vidare, och att försöka göra det med en stavmixer gör det bara ännu värre
- läst ut Alex Garland och raskt övergått till den andra av Stieg Larsson - än en gång är jag trollbunden och kan knappt lägga boken ifrån mig!
- bekantat mig med den sedan urminnes tider mytomspunne Våffelmannen och serverat inte mindre än 22 stycken våfflor inom loppet av elva minuter
- återupptagit mitt tedrickande och investerat i det favoriserande Roibus-teet sedan Juridicums exklusiva teprovning, OCH blivit på det klara med att det bäst tillagas genom kaffekokaren (!)
- festivalat i Helsingborg, diggat med i Moneybrother och nobbat Bajamajor framför O'Learys-toaletter - på en och samma kväll!
Det är inte utan att det vart ganska händelserikt.
Arbetspepp
Den världsomfattande ekonomiska krisen märker man inte av på Sodexo
- där finns alltid nåt att göra.
Skaizerkite
Körkortet är uthämtat, jag har varit hemma om i Harlösa och hälsat på mamma och pappa och jag har här och nu en ledig dag. Dagen har därför hittills stavats lunchdejt på Gräddhyllan med Jeanette och Jessica, och det var en riktigt trevlig sammankomst med livsuppdateringar och allmänt skitsnack. Lunchen följdes upp med en tur på stan, och efter att jag pratat ut om mina farhågor om att ha ett smärre shoppingbegär (som nästan kan liknas vid ett missbruk) lyckades Jeanette yttra de magiska orden.
"Har man inte alltid det, liksom?"
Det var det som jag behövde höra.
"Har man inte alltid det, liksom?"
Det var det som jag behövde höra.
Vikten av att läsa tvättråden
Avsändare: undertecknad
Mottagare: mamma
Hjälp! Min handduk har krympt i tvätten och blivit, typ, 15 cm kortare - kan man inte tvätta den i 40 tillsammans med en massa annat?
Ibland behöver man, som nyinflyttad (nyutflyttad?!), lite hjälp bland vardagsbestyren.
Mottagare: mamma
Hjälp! Min handduk har krympt i tvätten och blivit, typ, 15 cm kortare - kan man inte tvätta den i 40 tillsammans med en massa annat?
Ibland behöver man, som nyinflyttad (nyutflyttad?!), lite hjälp bland vardagsbestyren.
Sommaren i city
Min första dag ledigt (på vilket åtminstone känns som en evighet!) har varit riktigt härlig. Efter trevligt födelsedagsfirande i Bjärred på fredagskvällen passade vi på att ta en härlig sovmorgon imorse, och efter att regnet slog som spön i backen drog vi snabbt slutsatsen att det inte blev något Åhus. Istället njöt vi av en riktig mysfrukost, kollade lite grann på Nyhetsmorgon och gjorde oss klara för dagens strapatser.
Någon timme senare satt vi således på bussen och begav oss bortåt mot Victoriastadion. Planen var en rafflande kamp i badminton, men när vi väl hoppat av bussen och kommit fram till entréportarna var det bara låst och släckta lampor som mötte våra synfält. En snabb koll på hallens öppettider gjorde oss också införstådda med att vi råkat ut för deras sommartider (vilket innebar öppet måndag-fredag men stängt på lördag-söndag), och det återstod inget annat än att åter ändra planerna. Sagt och gjort så hoppade vi än en gång ombord på bussen, och iförda träningskläder och två par gympadojjor under armarna klev vi istället in på Nova.
Ett par timmar senare var det två betydligt mer propert klädda ungdomar som lämnade stans shoppingcenter. Björn lyckades fynda en halv garderob med massa snygga plagg och jag slog till med två par tröjor. Sjukligt nöjda styrde vi stegen hemåt och sedan dess har kvällen inneburit myskväll med alltifrån melon och oliver till filmen Transsiberian. Här och nu stundar det fortsatt mys i sommarkvällen på balkongen, så summa summarum har min första lediga helgdag varit helt perfekt och underbar. Dom är lyckliga, de där två. De där två som ju är vi.
Någon timme senare satt vi således på bussen och begav oss bortåt mot Victoriastadion. Planen var en rafflande kamp i badminton, men när vi väl hoppat av bussen och kommit fram till entréportarna var det bara låst och släckta lampor som mötte våra synfält. En snabb koll på hallens öppettider gjorde oss också införstådda med att vi råkat ut för deras sommartider (vilket innebar öppet måndag-fredag men stängt på lördag-söndag), och det återstod inget annat än att åter ändra planerna. Sagt och gjort så hoppade vi än en gång ombord på bussen, och iförda träningskläder och två par gympadojjor under armarna klev vi istället in på Nova.
Ett par timmar senare var det två betydligt mer propert klädda ungdomar som lämnade stans shoppingcenter. Björn lyckades fynda en halv garderob med massa snygga plagg och jag slog till med två par tröjor. Sjukligt nöjda styrde vi stegen hemåt och sedan dess har kvällen inneburit myskväll med alltifrån melon och oliver till filmen Transsiberian. Här och nu stundar det fortsatt mys i sommarkvällen på balkongen, så summa summarum har min första lediga helgdag varit helt perfekt och underbar. Dom är lyckliga, de där två. De där två som ju är vi.
Bland roande semesterfirare
Ännu en dag har spenderats på jobbet och en rad strapatser har lagts till arkivet. Vi har haft alltifrån förvirrade kunder som beställt Sandwich Straticata (?!) till sjukskrivna medarbetare med fastlåsta käkar, så summa summarum har det vart en givande dag. En dag återstår innan min efterlängtade minisemester med ledighet till helgen, och det ska bli riktigt härligt att komma därifrån - åtminstone ett litet tag!
Torsdagskvällen i Lund har för övrigt stavats tillagning av kladdkaka (vilket Björn å det bestämdaste hävdar har bytt namn till björnkaka!) och imorgon vankas det födelsedag. Frukost på sängen är redan inplanerat - läser du detta innan morgondagen, Björn, så lägg det inte på minnet, poängen är att det ska bli en överraskning! - och sedan ska det bli en härlig dag för min pojkvän. Skönsången tror jag däremot jag vill bespara dig. Min smått nasala whiskeyröst är inte vad den brukar vara.
Torsdagskvällen i Lund har för övrigt stavats tillagning av kladdkaka (vilket Björn å det bestämdaste hävdar har bytt namn till björnkaka!) och imorgon vankas det födelsedag. Frukost på sängen är redan inplanerat - läser du detta innan morgondagen, Björn, så lägg det inte på minnet, poängen är att det ska bli en överraskning! - och sedan ska det bli en härlig dag för min pojkvän. Skönsången tror jag däremot jag vill bespara dig. Min smått nasala whiskeyröst är inte vad den brukar vara.
Tre djupa innan nästa arbetspass
Min blogg har råkat ut för bloggtorka. Varenda vaken timme spenderar jag på jobbet (det är åtminstone så det känns och det är egentligen ingen överdrift!) och därför har jag inte haft nån tid att skriva. Lönen kommer att bli najs för denna månaden, och det är det som är min morot!
Så vad är det då som hänt (förutom jobb och slit och släng) sedan det att jag skrev sist? I runda svängar och till allra största del har livet innehållit följande:
- en till synes lugn och sofistikerad fredagsafton som efter en impulsartad vändning kom att innehålla en rafflande biljardkamp där jag halvt om halvt lyckades slå knut på mig själv och imponera rejält med våran segersvit
- en hastigt påkommen casinokväll som efter tågkrångel och en gnutta tidsoptimism fick en tvär vändning och istället uteblev
- ett första kort som hamnat i mitt brevinkast och som därmed har befäst min härbärgering på en ny adress, samt
- ett alldeles underbart tremånadersfirande med världens bästa pojkvän
Jag är rätt tillfreds med tillvaron i livet. Tummen upp för detta.
Singing in the rain
Idag har regnet stått som spön i backen. Mycket därför blev det en ruggigt tråkig dag på jobbet och jag kunde sluta redan jättetidigt. Illa kvickt försökte jag parera in min gångmarsch ner mot stationen i lagom tid till att regnet skulle upphöra, och för att vara lite mer på säkra sidan tänkte jag minsann vara riktigt rustad. Sagt och gjort, där gick jag - iklädd sönderslitna skor som lagades med silvertejp, en bortskänkt regnponcho med djurparksloggan, samt ett illa tilltygad paraflax som vrängdes ut och in. Och regnet gjorde självklart en reträtt precis då jag klev ut!
Mitt i detta elände var det något som tog överhanden. Trots att jag blev både dyngsur, genomblöt och ruggigt iskall fanns där en slags optimism som trummade där inne i mitt huvud. Tänk er nu en blandning mellan Singing in the rain och klyschan "det finns inget dåligt väder - bara dåliga (och omaka!) kläder!" och ni har mitt pushande mantra. Vem kan liksom gå ner sig i tårar då man har silvertejpade dojjor och det är fredageftermiddag? Kom ihåg nu vem som satte trenden, mina vänner.
Mitt i detta elände var det något som tog överhanden. Trots att jag blev både dyngsur, genomblöt och ruggigt iskall fanns där en slags optimism som trummade där inne i mitt huvud. Tänk er nu en blandning mellan Singing in the rain och klyschan "det finns inget dåligt väder - bara dåliga (och omaka!) kläder!" och ni har mitt pushande mantra. Vem kan liksom gå ner sig i tårar då man har silvertejpade dojjor och det är fredageftermiddag? Kom ihåg nu vem som satte trenden, mina vänner.
Kärlek är för dom
Igår var det en riktigt härlig sommardag. Det började med att jag och Månsson bestämde oss för att dra ut på cykelutflykt, och efter att ha trampat oss igenom lummiga skogspartier och (åtminstone enligt vår mening!) diverse k-märkta byggnader var vi framme i Lomma och drog bort till stranden. Under våra timmar på playan hann vi med alltifrån att genomsöka hela stranden efter den borttappade cykelnyckeln till att referera ordentligt till Carolina Gynning, och när det väl var dags att trampa hemåt var det i sällskap med smickrande solbrännor och riktigt härlig färg.
Kvällen innebar sedan konsert på Sofiero i Helsingborg. Jag och Björn hade en himla mysig och underbar kväll med picnicstämning och himlans bra spelningar, och den enda missen var väl egentligen att Ternheim lät bli att köra When tomorrow comes. Däremot blev det en ruggigt bra version av hennes Shoreline, och när hon avlöstes av Thåström fortsatte det med fantastiska Fan fan fan och Kärlek är för dom. Som sagt så var det en riktig härlig sommarkväll, och det kommer man ju lätt att leva på ett tag. Fullkomligt fantastiskt.
Kvällen innebar sedan konsert på Sofiero i Helsingborg. Jag och Björn hade en himla mysig och underbar kväll med picnicstämning och himlans bra spelningar, och den enda missen var väl egentligen att Ternheim lät bli att köra When tomorrow comes. Däremot blev det en ruggigt bra version av hennes Shoreline, och när hon avlöstes av Thåström fortsatte det med fantastiska Fan fan fan och Kärlek är för dom. Som sagt så var det en riktig härlig sommarkväll, och det kommer man ju lätt att leva på ett tag. Fullkomligt fantastiskt.
Kulturvimmel
Det fastnade visst tre kända nunor på vimmelbild från fredagen. Se där.
Dagens highs
Idag har jag lyckats råka ut för två mindre kvalificerade grejer. Det började redan imorse då jag, efter att ha hoppat av tåget i Höör, började stega iväg de drygt tre kilometrarna från stationen och bort till djurparken. När jag väl kom fram till jobbet var det i sällskap med två ordentligt smärtande skavsår efter skorna, för beräknande som jag är hade jag naturligtvis valt skorna efter ändamål. Eller inte. Hellre trendigt än behändigt, liksom, och då får man nog stå sitt eget kast. Lärdomen av detta: aldrig mera barbacka i tygskor.
Dagens andra topp ägde rum då det var dags att ta sig hemåt. Efter en underhållande skjuts ner till stationen med PK möttes jag av meddelandet att tåget blitt försenat. Lugnt och sansat satte jag mig därför en bit ifrån perrongen för att njuta av Höörs kvällssol, men innan jag visste ordet av hade tåget både hunnit anlända och avgå. Hur denna ekvationen går ihopa är det inte många som kan fatta, för frågan är ju hur man kan va så himla tankspridd att man lyckas missa ett försenat tåg som man redan väntat på i nästan trettiofem minuter. Alltså spenderade jag ungefär en timme på Höörs central, och tro mig - roligare kan man verkligen ha.
Dagens andra topp ägde rum då det var dags att ta sig hemåt. Efter en underhållande skjuts ner till stationen med PK möttes jag av meddelandet att tåget blitt försenat. Lugnt och sansat satte jag mig därför en bit ifrån perrongen för att njuta av Höörs kvällssol, men innan jag visste ordet av hade tåget både hunnit anlända och avgå. Hur denna ekvationen går ihopa är det inte många som kan fatta, för frågan är ju hur man kan va så himla tankspridd att man lyckas missa ett försenat tåg som man redan väntat på i nästan trettiofem minuter. Alltså spenderade jag ungefär en timme på Höörs central, och tro mig - roligare kan man verkligen ha.
Resan i bilder
Bekräftad lundabo
Efter en inflyttning i tisdags, en ordentlig dunderförkylning, en återkomst på jobbet, en utekväll på Kulturen, en sommardag på stranden, en försenad midsommarfest och en borttappad röst har jag nu fått reda på mitt internet och är online på Ulrikedalsvägen. Det har hunnit hända mycket denna veckan, och en hel del bilder (både från utomlands och hemmaplan!) väntar på att laddas upp. Kanske kommer de imorgon, kanske dagen efter morgon. Den som lever den får se.
Här och nu ska jag hoppa på min kära cykel och bege mig bort till Björn. Gud, vad bra det känns att kunna säga så - att vi liksom inte har längre än sju minuters väg ifrån varandra. Jag gillar det som attans.
Här och nu ska jag hoppa på min kära cykel och bege mig bort till Björn. Gud, vad bra det känns att kunna säga så - att vi liksom inte har längre än sju minuters väg ifrån varandra. Jag gillar det som attans.